gupea_2077_34998_1

en strävan efter märkvärdighet och exklusivitet. 209 Medan ungdomarna från trasproletära
och/eller invandrartäta områden med en mer utarmad och hopplös uppväxt
kanske främst söker medel för flykt och självmedicinering kan ungdomar med en
något bättre utgångspunkt attraheras av alternativen märkvärdighet och exklusivitet.
Sådana former av värdighetskamp kan konversationen med Göteborgs pionjärer och
veteraner också styrka. Att ta till våld i utsatta situationer för att rädda det sista unset
värdighet kan dock, vilket avhandling också försöker belysa, utvecklas till en vana
som försvårar en identitetsförändring och ett återinträde i en mer ordinär tillvaro.
Trots att heroinet introducerades i Norrköping ett 40-tal år senare än morfinoch
amfetaminintroduktionen i Göteborg så uppvisar de grupper som initierade
respektive form av drogkonsumtion i dessa båda städer en hel del likheter. Likt de
borgerliga ungdomarna i min avhandling närde även de heroinpionjärer Lalander
(2001) skildrar vid sidan av en böjelse för exklusivitet också en viss strävan efter
respektabilitet. Likt de borgerliga ungdomarna i min avhandling kunde också dessa
ungdomar visa ganska nedlåtande attityder gentemot mer nergångna och hårdkonsumerande
narkomaner (Lalander 2001:151–153).
Bristande självaktning har förmått en del intervjuade att spela pajas i ren nervositet.
Men man påtalar också möjligheten att ”bli ett namn” inom en verksamhet
som i begynnelsen inte var lika negativt belastad som den skulle bli senare. På så vis
kunde det tidiga sällskapets gemenskapsformer också bilda transitroller för vissa hårt
belastade kriminella och våldsbenägna unga män som tröttnat på rövarrollen och
dess medföljande anstaltstillvaro. När sällskapets sammansättning tillsamman med
en allt råare och mer kriminell aktivitet kom att sammanföra rollerna som bohem,
konstnär och pundare och reducera dem till knarkare och kriminell och samtidigt
berövade positionen dess tidigare lyster och exklusivitet valde en del mer bohemiskt
sinnade ungdomar att lämna scenen. De män ur arbetarled som lämnade sällskapet
under samma period anger i högre utsträckning utarmningstillstånd och nya relationer
som drivkrafter.
Flertalet intervjuade, så vill jag tolka saken, var tidigt på flykt undan smärtsamma
och svårhanterbara omständigheter. För de borgerliga ungdomarnas del har utanförskapet
gått från att i barndomen vara relativt anpassade till att i tonåren bli udda
och märkvärdiga. Därefter har de för en tid kunnat spela med i mer renodlat kriminella
aktiviteter. Under reträtten har de kunnat återgå till att vara udda och excent-
209
I välorganiserade kriminella sammanhang baserade på människohandel, sexslaveri och drogdistribution
har drivkrafterna istället beskrivits i termer av njutningslystnad, penningbegär och makthunger
(Cacho 2011).
275