gupea_2077_34998_1

har förståelsen resulterat i en grafisk bild, en mandalaformation, vilken i slutskedet
också kommit till användning som ett uppslag för lämpliga samtalsområden och
förståelseformer.
Går det att analysera drygt 700 sidor oftast mycket tätskriven text i form av livsberättelser
framställda i en flytande, infallsrik och episodisk form för att klarlägga de
intervjuades vändpunkter och utvecklingsprocesser På något vis måste man anta att
detta är möjligt om man som i mitt fall ger sig i kast med att skriva en avhandling
baserad på ett sådant material. Därtill kommer en genomläsning av några tusen
sidor självbiografiskt material angående avhandlingens problemområden publicerat
i bokform och i linje med avhandlingens problematik. I detta sammanhang bör man
påminna sig att den första intervjun med en medlem i den aktuella gruppen genomfördes
redan på 1970-talet. Under dessa år var man ofta hänvisad till de analystekniker
man själv kunde arbeta ut och de uppslag som fanns utspridda lite här och
var i litteraturen t.ex. i William McKinley Runyan (1984) (Kvale 2001:172).
I ett inledande skede reducerades varje berättelse med hjälp av kortare noter
till en mer kompakt och hanterbar historia. På vägen mellan deskription och insikt
kunde propositioner växa fram. Även om jag var på jakt efter teman mer än begrepp
så kunde de fynd som uppenbarades noteras med kortfattade stickord i marginalen.
Vissa tillstånd som fanns inbakade i berättelserna blev mer tydliga efter hand. På så
vis kunde de kondenseras och analyseras först efter ett antal genomläsningar.
Sammanfattningar och jämförelser har tillsammans med att texterna fått ligga till sig
givit uppslag till mer generella teman. Istället för att återge kompletta livshistorier
har sådana teman valts ut för att strukturera analysresultaten och för att anonymisera
materialet. Uppkomna föreställningar har kunnat tillföras ytterligare belysning
med hjälp av förtydliganden i senare tillkomna samtal och genom nytillkomna sätt
att uttrycka saker och ting på. För att ge förståelsen ämnesrelevans har aktualiserade
teman kopplats samman med koncept hämtade från strukturalism och interaktionism
samt från psykoanalys och etik.
Distans och validering
Liksom i många liknande arbeten blir problemet även i denna avhandling att upprätta
en acceptabel koppling mellan ett tillräckligt antal handlingar, utförda av ett
övertygande antal människor i sådana situationer att det går att få till stånd en
realistisk, rationell, giltig och nedteckningsbar historia. Samtidigt bör en kritisk
hållning till de bilder av verkligheten som produceras också hållas vid liv. Även om
avhandlingen i första hand sysslar med det spänningsfyllda förhållandet mellan
gemenskap och ideal så försöker jag också upprätthålla en acceptabel spricka mellan
64