gupea_2077_34998_1

”Något hade hänt”, och i skolan började även lärarnas attityder förändras. Under
denna känsliga period flyttade flickor från stadens bättre familjer över till stadens
flickskolor. Den intervjuade kvinnan blev ensam och utan sådana vänner kvar i sin
skolklass. Hon hankade sig fram hjälpligt men började också snatta pengar för att
bjuda in sig och skaffa nytt umgänge. Något kändes fel bland de lite tuffare flickor
som nu blev hennes väninnor. Hon ”var inte deras på nått sätt” och det blev ”väldigt
mycket sökandets tid”. Trots allt lyckades hon, om än i hemmasydda kopior av populära
märkeskläder, få plats på ett gymnasium. Nu började det gå utför ordentligt.
Flickan kom på glid och var länge på drift. Innan hon fått fast mark under fötterna
igen hade hon hunnit bli vuxen och därtill lyckats ”sumpa en hel del chanser”.
Samtliga intervjuade arbetarpojkar omvittnar ogynnsamma uppväxtförhållanden.
Många fäder ”gick på drecken” vilket deras alkoholiserade och vinddrivna livsstil
brukade kallas i Göteborgs arbetarkvarter. Mödrarna nödgades vänja sig vid att leva
i kaos och misär eftersom den lön männen kunde skrapa ihop under sina mer eller
mindre sporadiska påhugg ofta spenderades på alkohol. Tillknytning till hemmen var
ofta svag och många gängmedlemmar dog i förtid. Flera intervjuade med borgerlig
bakgrund har också begåvats med alkoholiserade och frånvarande fäder. På så vis
har mödrarnas kultur kunnat prägla uppväxtvillkoren i båda dessa ungdomsgrupper
på ett mer kontinuerligt och vardagligt vis än fädernas kultur.
Med någon reservation kan sägas att det körde ihop sig senare för ungdomarna
ur de borgerliga miljöerna än för de ungdomar som hade en trasproletär bakgrund.
Den enda flicka i urvalet som vuxit upp i arbetarklassen kom likt de borgerliga ungdomarna
dock ut i gatugängen först under puberteten. Flera intervjuade flickor med
borgerlig bakgrund hänvisar till förskoleåren som en ganska bra tid. Dessa upplevelser
kan möjligen bero på att föräldrarnas fasad fortfarande var intakt under
dessa år. Även om de borgerligt fostrade ungdomarna vanligen inte inträffade i gatugängen
lika tidigt som ungdomarna från arbetarhemmen, så har en gemensam
social logik, ofta i form av alkoholmissbruk, inre slitningar och spända förhållanden,
ändå drivit deras utveckling åt samma håll (Jonsson 1969:463a, Liljeström 1973:14,
Lindberg 1998:16, Emile Shanks 2008:16–19). I de fall tillgång på eller kännedom
om narkotika saknades när tiden var mogen sökte sig de intervjuade ungdomarna
istället andra flyktmedel. En man ur arbetarklassen med mångårig fängelseerfarenhet
menar t.ex. att hans stölder fungerade som ett slags drog innan han i början av
82