gupea_2077_34998_1

pionjärer och veteraner bli de hippiegrupper som uppstod i Göteborgs centrum i
slutet av 1960-talet. Under slutskedet av den första generationens epok etablerades
dock ett antal mer trasproletärt och kriminellt präglade knarkargäng i stadens nytillkomna
ytterområden. De förändringar som tillkom under 1960-talets senare del
förpassade droger som morfin och amfetamin från märkvärdighetens och de munviga
patienternas domäner till kriminalitetens interna slagfält. Sådana omständigheter
kunde också motivera en del sortier och på så vis blottlägga de formella och informella
regler som dittills styrt pionjärernas och veteranernas självbilder, val av umgänge
och handlingsmönster. 145
Självets förutsättningar och rollernas djup
Teoretiskt men även i praktiska sammanhang förekommer det ett antal ibland motsägelsefulla
sätt att avbilda identiteter och självidentiteter på. Självet kan i dessa skildringar
framträda som en ensartad kvalitet (Kohut 1986) men också som ett antal
samexisterande identifieringar inom en och samma personlighet (Calhoun 1996).
En del teorikonstruktioner gör gällande att manlig och kvinnlig identitetsutveckling
skiljer sig åt (se t.ex. Frithiof 1985, Cullberg 2003), medan andra framhåller att vårt
samhälle formar människor utan fast förankring i sig själv (Ziehe 1986).
Självidentiteten, jagets syn på och känsla av själv, omfattar två sfärer, varav en
socialt och en kroppsligt betingad. Archer (2000:136) skriver:
”Each one of us has to follow the same personal trajectory of discovering, through private
practice and by virtue of our common human embodiment, the distinction between
self and otherness and then that between subject and object, before finally arriving at the
distinction between the self and other people – which only then can begin to be expressed
in language.”
Självutvecklingen kräver således både en kropp, en relation och ett språk. På så vis
kan en självläkningsprocess eller naturlig återhämtning, vid sidan av vad ett gott
läkkött ger, även vara interaktivt betingad. Ett ytterligare antagande i detta arbete är
att den grundläggande upplevelsen av sig själv som en avskild enhet står att finna i
några fundamentala drag såsom förmågan till identifiering (genom urskiljning) och
145
Jfr Matilda White Rileys (1963:64–67) strukturalistiska analys av William Foote Whytes (1943) Street
Corner Society där föreställningen om att strukturella kriser kan avslöja rollförväntningar ingår i förklaringsmodellerna.
226