gupea_2077_34998_1

intagningsritualer (Garfinkel 1956:420–424). Att en pubertetspojke därefter i timmar,
under personalens taktiska frånvaro, kunde misshandlas gravt av barnfängelsets
äldre pojkar kunde nagla fast känslan av värdelöshet och förtingligande ytterligare.
Sådana brutaliteter kunde därtill ge kraftfull näring åt ett redan pyrande hat, underblåsa
blodgirigheten och förstärka de drabbades behov av syndabockar.
Ett försök att framhålla vissa djupt typifierande och stigmatiserande rollers förmåga
att förgifta självuppfattningen är att avbilda dem som vassa cirkelsektorer i en
mandala (se kap.11). Fuchs Ebaugh (1988) pekar på att även sådana identifikationer
måste bakas in i en ny identitetskonstruktion vid en exit- eller en återställningsprocess.
Huruvida friheten i förhållande till de allra djupaste rollerna och de allra grövsta
avvikelserna sträcker sig längre än så, alltså till något tillstånd efter ex, förblir en
öppen fråga. Vad det gäller rollen som dråpare eller mördare finns det kanske inte
ens någon socialt accepterad ex-konstruktion annat än i Bibelns värld. När individer
växlar världar och förvandlingen uppfattas som närmast total använder Berger och
Luckmann (1967) uttrycket alternation. 184 Denna omvandling liknar i genomslagskraft
den primära socialisationen även om en del subjektiva realiteter kanske aldrig
kan raderas hos en människa som mognat i trångmålens skola.
Trots att kriser kunnat bilda brytpunkter och givit ny kraft och förändringsmotiv
åt människor som skyggat för och försökt undfly sitt lidande så kan vad som en gång
varit också begränsa framtida interaktioner. Även om språket gör historia av handling
så kan andra mekanismer göra nutid av dåtid och tvinga en människa att stå och
stampa. Våld, stölder och droger kan liksom fasta, bön och botgöring bli betydelsefulla
symbolhandlingar som cementerar eller löser upp och förändrar komplicerade
sentiment, även om gamla minnesbilder, rollrester och fördomsfulla förväntningar
också kan dröja sig kvar och fräta på självbilden. Men världen kan också rasa samman
och struktureras upp på nytt av en gudomlig uppenbarelse eller en infernoskräll
orsakad av en enda överskridande handling. Viktiga tilldragelser och ritualer kan
fastställa bilden av en brutal slagskämpe, en nerdekad knarkare, men också av en
självuppoffrande pingstvän eller en blid och timid nunna.
Situationsbetingelser kan förlösa men också konfirmera och inkapacitera. En
184
Lindgren (1976), omvänd alkoholist, menar att i nykterhetspolitiska sammanhang brukar man räkna
med hopplösa fall men det gör inte Gud, enligt hans tro och upplevelse. Eldridge Cleaver (Otis 1977:172),
frontfigur i Black Panter Party, beskriver i sin tur hur hans liv ”vridits i 180 grader” efter en andlig upplevelse
och Alf Andersen (Klason 2002) skildrar en grav våldsverkares omvändelse.
185
Uttrycket får inte blandas samman med att ta för sig av livets goda. Att ta för sig betydde i gängsammanhang
att stanna kvar och möta motparten med aggressioner och våld.
252