Befolkningsutvecklingen År 0 fanns det kanske 300 miljoner människor i världen, varav ungefär 100 2 miljoner bodde i någon av de två mest organiserade staterna Romarriket eller Kina (Han-riket). Övriga relativt tätbefolkade områden var nuvarande Iran och Irak (säg 15 miljoner) och Indien (kanske 40 miljoner). Som synes i diagram 1 och i viss mån diagram 2, hände inte så mycket med jordens befolkning <strong>för</strong>rän på 1800-talet och fram<strong>för</strong> allt under andra hälften av 1900-talet. I de ”gamla” länderna, i synnerhet de som ligger i Europa, har dock den senare ökningen varit ganska liten. Ty av de 56 helt självständiga stater som fanns 1926 och som ännu finns kvar har 22 haft en ökning om mindre än 1,5 gånger mellan 1950 och 2000 (grönt i tabell 2, gult = 1,5-3, rött = >3 ggr ökning) och 21 av dessa ligger i Europa. Emedan av alla cirka 188 helt självständiga suveräna stater som fanns 2000 är det bara 34 vars befolkning inte växt mer än 1,5 gånger under samma period (tabell 3). Antal (miljoner invånare) . 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Världens befolkning 0 1000 1250 1300 1500 1800 1900 2000 År Världen Kina Indien Europa Asien Amerika Afrika Oceanien Diagram 1. Estimat av världens befolkning 0- 2000. Siffrorna är givetvis väldigt osäkra, men det mest intressanta är hur liten ökningen var mellan år 0 och 1000, samt tappet på 1300- talet 3 , och den markanta ökningen under 1900-talet. Antal personer . 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 Sveriges befolkning Män Kvinnor 1750 1800 1850 1900 1950 År Diagram 2. Sveriges befolkning 1750-2000 4 . Befolkningen ökade med över 1,6 miljoner personer mellan 1850-1900, trots att många svenskar utvandrade till USA. Det beror på att långt fler överlevde till reproduktiv ålder, tack vare bättre sjukvård och mer mat (se Teknikhistoria). Samtidigt som de fortfarande avlade ungefär lika många barn som <strong>för</strong>r. 2. När Romarriket var som störst, ca år 100, innefattade det, utöver det som är markerat i figur 1, även England. Då bodde där omkring 50 miljoner människor. I Kina gjordes en folkräkning år 2, som visade ät där bodde mer än 57 miljoner människor. 3. På 1200-talet uppkom en allvarlig sjukdom i Indien, vid Himalayas fot. Den kallades sedermera <strong>för</strong> digerdöden och spred sig över världen. I mitten av 1300-talet härjade den i Asien, Europa och Nordafrika. Inom två år från det <strong>för</strong>sta fallet i Europa hade 1/3 av hela Europas befolkning dött. Symptomen var svarta bloddrypande svullnader, svåra smärtor och till sist döden. Den berodde på parasiter i magen på råttor och människor. Men eftersom man trodde att den spreds av katter och hundar dödade man dessa, vilket ytterligare bidrog till sjukdomens spridning. 4. Informationen kommer från kyrkböckerna, vari födslar och dödsfall noterades av prästen. Dessa data sammanställdes av kyrkan och sändes 1750-1756 till Kanslikollegium, 1756-1858 Tabellkommissionen, 1858- Statistiska Centralbyrån (men numera är det Skatteverket som insamlar datan). Trots att Sverige har den äldsta ännu pågående statistiken på detta område finns det inte säkra data från tidigare än 1750. 104
Tabell 2. Yta och befolkning i de länder som var helt självständiga 5 stater cirka 1926, enligt Tidens kalender 1927 samt befolkningsdata <strong>för</strong> 1950 och 2000 från FN:s hemsida www.globalis.se. Dåvarande landsnamn Yta (km 2 ) Invånare (miljoner) Invånare/ytenet (pers./km 2 ) Folkmängd 1950 (miljoner) Folkmängd 2000 (miljoner) Folkmängd 2000/1950 Abessinien (Etiopien) 900.000 9,5 10,56 18,43 69,39 3,76 Afghanistan 650.000 11 16,92 8,15 20,74 2,54 Albanien 30.000 0,85 28,33 1,22 3,08 2,53 Andorra 450 0,005 11,11 0,01 0,07 11,00 Arabien (Saudiarabien m fl) i. u. i. u. i. u. - - - Argentina 2.790.000 10 3,58 17,15 36,90 2,15 Belgien 30.440 7,8 256,24 8,63 10,19 1,18 Bolivia 1.590.000 3 1,89 2,71 8,32 3,06 Brasilien 8.511.000 30,6 3,60 53,98 174,16 3,23 Bulgarien 103.100 5,1 49,47 7,25 8,00 1,10 Chile 751.500 3,9 5,19 6,08 15,41 2,53 Colombia 1.283.000 6,6 5,14 12,57 41,68 3,32 Costarica 50.000 0,5 10,00 0,97 3,93 4,07 Danmark 44.300 3,5 79,01 4,27 5,34 1,25 Dominikanska rep. 50.000 0,9 18,00 2,43 8,74 3,60 Ecuador 307.000 2 6,51 3,39 12,31 3,63 Egypten 935.300 14 14,97 21,83 66,53 3,05 Estland 47.550 1,2 25,24 1,10 1,37 1,24 Finland 388.500 3,5 9,01 4,01 5,18 1,29 Frankrike 551.000 40,4 73,32 41,83 59,19 1,41 Grekland 127.000 6,2 48,82 7,57 10,98 1,45 Guatemala 113.000 2 17,70 3,15 11,23 3,57 Honduras 100.250 0,773 7,71 1,49 6,20 4,17 Italien 309.700 40 129,16 47,10 57,69 1,22 Japan 677.400 85 125,48 83,63 127,03 1,52 Jugoslavien 249.000 12,5 50,20 - - Kina 11.100.000 440 39,64 554,76 1269,96 2,29 Kuba 114.500 3,4 29,69 5,92 11,14 1,88 Lettland 65.800 1,9 28,88 1,95 2,38 1,22 Liberia 95.400 1,75 18,34 0,82 3,07 3,73 Liechtenstein 139 0,012 86,33 0,01 0,03 2,36 Litauen 56.100 2,2 39,22 2,57 3,50 1,36 Luxemburg 2.600 0,275 105,77 0,30 0,44 1,48 Mexico 1.969.000 14,2 7,21 27,74 99,74 3,60 Nederländerna 40.800 7,4 181,37 10,11 15,92 1,57 Nepal 140.000 5,6 40,00 8,64 24,42 2,83 Nicaragua 127.000 0,64 5,04 1,30 5,11 3,94 Norge 323.800 2,8 8,65 3,27 4,49 1,37 Paraguay 253.100 0,8 3,16 1,47 5,35 3,63 Peru 1.355.000 5,5 4,06 7,63 25,66 3,36 Persien (Iran) 1.650.000 5,6 3,39 16,91 66,13 3,91 Polen 388.300 29 74,68 24,82 38,43 1,55 Portugal 92.000 5,6 60,87 8,41 10,23 1,22 Rumänien 294.200 17,5 59,48 16,31 22,14 1,36 Ryssland 21.200.000 140 6,60 102,70 147,42 1,44 Salvador 34.000 1,6 47,06 1,95 6,20 3,18 Schweiz 41.300 4 96,85 4,69 7,26 1,55 Siam (Thailand) 500.000 9,7 19,40 20,61 60,67 2,94 Spanien 505.000 21,9 43,37 28,01 40,23 1,44 Storbritannien 244.800 45,2 184,64 50,62 58,87 1,16 Sverige 448.460 6,1 13,60 7,01 8,87 1,26 Tjeckoslovakien 140.400 14,2 101,14 - - Turkiet 887.200 12 13,53 21,48 68,16 3,17 Tyska riket 470.700 62,5 132,78 68,38 82,31 1,20 Ungern 92.900 8,4 90,42 9,34 10,21 1,09 Uruguay 186.000 1,6 8,60 2,24 3,32 1,48 USA 8.000.000 114 14,25 157,81 284,86 1,81 Venezuela 1.020.400 3 2,94 5,09 24,40 4,79 Österrike 83.800 6,6 78,76 6,94 8,11 1,17 105
- Page 1 and 2:
Bruksanvisningar för tillvaron Del
- Page 3 and 4:
Innehållsförteckning Del II Samh
- Page 5 and 6:
Styrsa, en ö i arkipelagen, i vilk
- Page 7 and 8:
Sluta tänk så kritiskt, satsa ist
- Page 9 and 10:
Där på mötesängen, blev de tagn
- Page 11 and 12:
På föreningens lott stod även v
- Page 13 and 14:
Nu ska ni höra, det finns mer vi k
- Page 15 and 16:
Alla var nu inte så glada, allians
- Page 17 and 18:
”Skadegörelse” på legala kons
- Page 19 and 20:
Ekelundsbron Centralbron 19
- Page 21 and 22:
Stickad ”skadegörelse” Vid slu
- Page 23 and 24:
Legala och illegala Tredimensionell
- Page 25 and 26:
Torsgatan Tegnérgatan 25
- Page 27 and 28:
Fatbursparken Hornsgatan Dalagatan
- Page 29 and 30:
Det kan verka som om barnen på lan
- Page 31 and 32:
På våren, var det vanligt att vi
- Page 33 and 34:
Vid tiden för potatisupptagningen
- Page 35 and 36:
När vi blev så stora att vi kunde
- Page 37 and 38:
En annan lek hette ”Draga klönha
- Page 39 and 40:
Ibland tävlade vi i vighet också,
- Page 41 and 42:
Om vi råkade ha en stege kunde vi
- Page 43 and 44:
Pantlekar, som ”Jungfru Marias pe
- Page 45 and 46:
Våra straff Ordningsbot, strafför
- Page 47 and 48:
Böter jämfört med fängelse Den
- Page 49 and 50:
Ekonomin i brott Snatteri och stöl
- Page 51 and 52:
Bilrelaterade brott Själv har jag
- Page 53 and 54: Våldsbrott Många rena våldsbrott
- Page 55 and 56: Narkotika Knark anses vara väldigt
- Page 57 and 58: Referenser Brå (2002) Butiksstöld
- Page 59 and 60: Bo på hotell Det finns ett antal h
- Page 61 and 62: Bygga sommarstuga Byggsatser för s
- Page 63 and 64: Hyra lägenhet i 2:a hand Hyresläg
- Page 65 and 66: Hyra rivningslägenhet ”rivningsk
- Page 67 and 68: Stockholms stads bostadsförmedling
- Page 69 and 70: Tabell 15. Exempel på bostadsrätt
- Page 71 and 72: Köpa hyreslägenhet ”svartkontra
- Page 73 and 74: Prestige Prestige förklaras i Nord
- Page 75 and 76: Påståendet stöds av att ingen av
- Page 77 and 78: Beträffande yrkestitlar kan det be
- Page 79 and 80: Tio år senare hade nästan alla bo
- Page 81 and 82: Tio år därefter lyftes inget av d
- Page 83 and 84: Om en gruppmedlem först saknar all
- Page 85 and 86: Och när ett antal yrken jämförde
- Page 87 and 88: Beträffande arbeten (tabell 7) var
- Page 89 and 90: och familjeförhållanden (tabell 9
- Page 91 and 92: Förklaringen till att de medverkan
- Page 93 and 94: Politiska ideologier Politiska ideo
- Page 95 and 96: Statshistoria 95
- Page 97 and 98: 500 år senare hade Romarriket mins
- Page 99 and 100: På det Nordamerikanska fastlandet
- Page 101 and 102: Tabell 1. När de länder som fanns
- Page 103: Tabell 1. Fortsättning. Land Själ
- Page 107 and 108: Tabell 3. Fortsättning. Land Folkm
- Page 109 and 110: Tabell 3. Fortsättning. Land Folkm
- Page 111 and 112: 1789 startade den franska revolutio
- Page 113 and 114: Tabell 5. Länder som var helt sjä
- Page 115 and 116: Över tiden varierade fördelningen
- Page 117 and 118: Numera är dock statens tullinkomst
- Page 119 and 120: Tullar Import- och exporttullar har
- Page 121 and 122: Långt in på 1900-talet bestod det
- Page 123 and 124: Valuta Människor har handlat med v
- Page 125 and 126: Om riksbanken och/eller de andra ba
- Page 127 and 128: Långt in på 1900-talet var försv
- Page 129 and 130: Statlig utbildning Under medeltiden
- Page 131 and 132: Statlig infrastruktur I Sverige, li
- Page 133 and 134: Utvecklingen i Sverige under 1900-t
- Page 135 and 136: 1900-talet Motala tidning 1905 Bank
- Page 137 and 138: Det verkar ha varit hård konkurren
- Page 139 and 140: Kristianstadsbladet 1925 Fordon Bio
- Page 141 and 142: Radion förefaller vara en ”het
- Page 143 and 144: En annons för en hälsoprodukt och
- Page 145 and 146: Sill, gryner, och kaffe är viktiga
- Page 147 and 148: Det rådde ransonering på en mäng
- Page 149 and 150: På margarinmarknaden förefaller d
- Page 151 and 152: Företagens reklamutgifter och vår
- Page 153 and 154: Åtgärder inför ålderdomen Jag h
- Page 155 and 156:
Trots ovanstående, finns emellerti
- Page 157 and 158:
Land Tabell 3. Den dominerande (ock
- Page 159 and 160:
Land Tabell 3. Fortsättning. Skola
- Page 161 and 162:
Tabell 5. Naturresurser vs ekonomis
- Page 163 and 164:
Tabell 5. Fortsättning. Land Natur
- Page 165 and 166:
Tabell 5. Fortsättning. Land Natur
- Page 167 and 168:
Tabell 5. Fortsättning. Land Natur
- Page 169 and 170:
Tabell 5. Fortsättning. Land Natur
- Page 171 and 172:
Tabell 7. Fortsättning. Land Domin
- Page 173 and 174:
Tabell 7. Fortsättning. Land Mongo
- Page 175 and 176:
Men skillnader kanske förklaras b
- Page 177 and 178:
I början av 700-talet hade arabisk
- Page 179 and 180:
Religionerna skapar en del uppenbar
- Page 181 and 182:
Tabell 10. Fortsättning. Land Bra
- Page 183 and 184:
Tabell 10. Fortsättning. Land Bra
- Page 185 and 186:
Tabell 12. Fortsättning. Land Skol
- Page 187 and 188:
Tabell 12. Fortsättning. Land Skol
- Page 189 and 190:
En viktig fråga att ställa sig in
- Page 191 and 192:
Majoriteten av de arbetare jag stud
- Page 193 and 194:
Till exempel arbetade jag som testi
- Page 195 and 196:
Tabell 1. Gradering av ett antal ar
- Page 197 and 198:
En annan företeelse som tjänstem
- Page 199 and 200:
Utmaningar Då jag varit nyanställ
- Page 201 and 202:
Personlig utveckling kan bestå i a
- Page 203 and 204:
Det finns även en hel del andra or
- Page 205 and 206:
Jag filade ständigt på mina metod
- Page 207 and 208:
På de två senare arbetsplatserna
- Page 209 and 210:
Tabell 3. Några ”egenskaper” s
- Page 211 and 212:
Tabell 4. Vilka färdigheter som en
- Page 213 and 214:
Stress är en fysisk reaktion i vil
- Page 215 and 216:
Om att bli rik 215
- Page 217 and 218:
Varför bli rik En kamrat till mig
- Page 219 and 220:
En, som jag tror, vanlig orsak till
- Page 221 and 222:
Tabell 1. Vad som hände med de 105
- Page 223 and 224:
5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 197
- Page 225 and 226:
170 150 130 Kursutvecklingen 1970-2
- Page 227 and 228:
Själv köpte jag i den föregåend
- Page 229 and 230:
Därtill är elnäten betydligt st
- Page 231 and 232:
Den uppmärksamme betraktaren av di
- Page 233 and 234:
200,00 Electrolux B 180,00 Stängni
- Page 235 and 236:
Beträffande lastbilstillverkarna t
- Page 237 and 238:
En del aktiespekulanter har en helt
- Page 239 and 240:
KVARTAL FONDBOLAG Danske Invest Sve
- Page 241 and 242:
Valutahandel Jag har själv ingen e
- Page 243 and 244:
Pensionssparande De som diskuterar
- Page 245 and 246:
Skog och mark Skogs- och åkermark
- Page 247 and 248:
Därtill får köparen emellertid e
- Page 249 and 250:
Årsmedelpris 0,60 Kr/kWh 0,50 0,40
- Page 251 and 252:
Flerfamiljshus Man kan antingen kö
- Page 253 and 254:
Enskilda bostäder En variant på a
- Page 255 and 256:
Myndighetskrav Likväl som inom all
- Page 257 and 258:
Förråd Fastighetsägaren är skyl
- Page 259 and 260:
Städning I lagen (Justitiedepartem
- Page 261 and 262:
Teknisk förvaltning En central del
- Page 263 and 264:
Tabell 1b. Förslag på kontrollpun
- Page 265 and 266:
Tabell 1d. Förslag på kontrollpun
- Page 267 and 268:
Tabell 1f. Förslag på kontrollpun
- Page 269 and 270:
16. OBS1! Lämna aldrig brinnande k
- Page 271 and 272:
Fasadskador, tegelfasader Tegelfasa
- Page 273 and 274:
Inbrott och skadegörelse Forskare
- Page 275 and 276:
Entreprenörer När en åtgärd är
- Page 277 and 278:
I de flesta fall är inkomsterna ga
- Page 279 and 280:
Social förvaltning Min erfarenhet
- Page 281 and 282:
Öka intäkter Öka den area som ge
- Page 283 and 284:
Bostadsrättsföreningar Skillnader
- Page 285 and 286:
Bostadsrättslagen 1 kap. Inledande
- Page 287 and 288:
Referenser Arbetsmiljöverket (2005
- Page 289 and 290:
Hur arbetsmiljön skall vara beskaf
- Page 291 and 292:
Jämfört med då bilden togs har d
- Page 293 and 294:
Genom att trycka ner det ekonomiska
- Page 295 and 296:
Förr i tiden var produktionsutrust
- Page 297 and 298:
Vi har förmodligen alla deltagit i
- Page 299 and 300:
Ju svårare det är för den enskil
- Page 301 and 302:
Satser och meningar En sats är de
- Page 303 and 304:
Händelser beskrivs med verb När e
- Page 305 and 306:
Tal Alla specifika antal utöver in
- Page 307 and 308:
Korta vokaler ger inte alltid dubbe
- Page 309 and 310:
Ibland är det inte en utan ett Ung
- Page 311 and 312:
Var betyder samma som är fast i d
- Page 313 and 314:
Om substantivet, som adjektivet bes
- Page 315 and 316:
Tjugo borde heta tvåtio Räkneorde
- Page 317 and 318:
Snabbkurs i språk Franska, spanska
- Page 319 and 320:
Substantiv fortsättning svenska fr
- Page 321 and 322:
Veckodagar och månader svenska fra
- Page 323 and 324:
Räkneord svenska franska spanska t
- Page 325 and 326:
Diverse fortsättning svenska frans
- Page 327 and 328:
Anslaget För att en story ska bli
- Page 329 and 330:
Version 2. I den här versionen är
- Page 331 and 332:
Version 4. Som är en kopia av för
- Page 333 and 334:
Det är ganska lätt att göra en m
- Page 335 and 336:
Genom betraktarens ögon ”Hon fr
- Page 337 and 338:
Nästa miljöbeskrivning är tagen
- Page 339 and 340:
Personer Den som vill göra det lä
- Page 341 and 342:
3. Utifrån sett Sakligt Denna besk
- Page 343 and 344:
Det är givetvis viktigt att person
- Page 345 and 346:
Viktiga delar av en händelse bör
- Page 347 and 348:
”Jag gick runt och tittade på ra
- Page 349 and 350:
Utifrån sett Sakligt Den som anvä
- Page 351 and 352:
Dialog En del böcker är väldigt
- Page 353 and 354:
I en del romaner inleds och avsluta
- Page 355 and 356:
Ofta är det ganska tydligt vem som
- Page 357 and 358:
Inledningar En del tycker nog att d
- Page 359 and 360:
Checklista - Börja inte peta och
- Page 361 and 362:
Övningar 1. Här följer två utdr
- Page 363 and 364:
Om ordspråk 363
- Page 365 and 366:
Numera hör jag sällan någon anv
- Page 367 and 368:
En del ordspråk, som nedanstående
- Page 369 and 370:
En del ordspråk är fördomsfulla,
- Page 371 and 372:
Det finns betydligt fler ordspråk
- Page 373 and 374:
Tabell 5. Fortsättning. Nr Ordspr
- Page 375 and 376:
Tabell 5. Fortsättning. Nr Ordspr
- Page 377 and 378:
Tabell 5. Fortsättning. Nr Ordspr
- Page 379 and 380:
Fast det kanske etableras nya ordsp
- Page 381 and 382:
381
- Page 383 and 384:
383
- Page 385 and 386:
385
- Page 387 and 388:
387
- Page 389 and 390:
389
- Page 391 and 392:
391
- Page 393 and 394:
393
- Page 395 and 396:
395
- Page 397 and 398:
397
- Page 399 and 400:
Kultur & fritid Tokigheter i barnb
- Page 401 and 402:
Kan det bero på att de inte har n
- Page 403 and 404:
Och hur skulle de föresten få på
- Page 405 and 406:
Men hur kan en hund prata med en f
- Page 407 and 408:
Har du läst några sagor Där hän
- Page 409 and 410:
Underhållningshistoria 409
- Page 411 and 412:
Bildkonst Måleri Efter att ha bes
- Page 413 and 414:
Abstrakt Det är svårt att se att
- Page 415 and 416:
Fotokonst De flesta fall då någon
- Page 417 and 418:
Under 1800-talet verkade kompositö
- Page 419 and 420:
På 1960-talet skapade dock USA, ur
- Page 421 and 422:
Radio och rörliga bilder Radio 192
- Page 423 and 424:
Enligt en fortlöpande omröstning,
- Page 425 and 426:
Tabell 1. Fortsättning. Släppt å
- Page 427 and 428:
Tabell 1. Fortsättning. Släppt å
- Page 429 and 430:
TV-programmen en vanlig dag år 198
- Page 431 and 432:
Scenkonst Cirkus Cirkus skapas när
- Page 433 and 434:
Musikal Musikalen sägs härstamma
- Page 435 and 436:
Tabell 3. Fortsättning. Originalti
- Page 437 and 438:
De föreställningar Dramaten kör
- Page 439 and 440:
Utöver de tidigare nämnda sporter
- Page 441 and 442:
Antagligen har det funnits publik t
- Page 443 and 444:
Textkonst Böcker Under medeltiden
- Page 445 and 446:
Meningen med poesi 445
- Page 447 and 448:
Eller antagligen ännu kändare: Fr
- Page 449 and 450:
Därutöver innehåller dikten en h
- Page 451 and 452:
När skördarens lopp är bekrönt
- Page 453 and 454:
Min tolkning av texten är definiti
- Page 455 and 456:
Ytterligare andra dikter har en po
- Page 457 and 458:
Eventuellt är det just det att tex
- Page 459 and 460:
Men när jag läser recensioner av
- Page 461 and 462:
Bildkonst Gunnar Björing 461
- Page 463 and 464:
Bedårande landskap i allmänhet ge
- Page 465 and 466:
Tabell 2. Fortsättning. Nr Färg M
- Page 467 and 468:
Tabell 2. Fortsättning. Nr Färg M
- Page 469 and 470:
Vad anser då allmänheten är ett
- Page 471 and 472:
En del av de foton som såldes på
- Page 473 and 474:
En genomgång av de första 150 ver
- Page 475 and 476:
Tabell 8. Fortsättning. Nr Färg M
- Page 477 and 478:
En förklaring till skillnader i ra
- Page 479 and 480:
En annan möjlig förklaring till p
- Page 481 and 482:
Meningen med sportkonsumtion Varfö
- Page 483 and 484:
Tabell 2. Urval av Sverige/svenskar
- Page 485 and 486:
Tabell 3. Grovt sett antal sidor i
- Page 487 and 488:
Meningen med sällskapsdjur Sett ur
- Page 489 and 490:
Tabell 2. Sammanfattning av Jordbru
- Page 491 and 492:
Tabell 4. De medverkandes uppfattni
- Page 493:
Bruksanvisningar för tillvaron ger