Bruksanvisningar för tillvaron, del II - Boksidan

Statlig utbildning
Under medeltiden grundades en mängd universitet i Europa. Där undervisades i konst, teologi, medicin
samt civil- och kyrkorätt. Sverige fick sitt första universitet 1477 (Uppsala universitet), fast det var då
inte statligt utan det drevs av den katolska kyrkan och syftet var att utbilda de högre prästerna. När
sedan Sverige blev protestantiskt stängdes universitetet för att återigen öppnas 1595. Syftet var då att
förse Sverige med dugliga ämbetsmän som bland annat kunde föra Sveriges talan i kontakter med
främmande länder. 1668 grundades Sveriges andra universitet, i Lund. År 1826 startades
undervisning vid Teknologiska institutet i Stockholm (från 1877, Kungliga Tekniska Högskolan).
Därefter har den statliga högre utbildningen utvecklats kraftigt och nu finns det 14 universitet 22 och
21 statliga högskolor.
Sociala skyddssystem
Fram till industrialismens genombrott bestod de sociala skyddssystemen i Sverige främst av:
1. Familjen och/eller den arbetsgemenskap man förhoppningsvis var en del av. På bondgårdarna,
exempelvis, fanns skyldighet att ta hand om sina gamla och sjuka.
2. De fria yrkesutövarna som skräddare, luntmakare, med flera, vilka inte alltid hade någon
arbetsgemenskap, började redan på 1500-talet skapa skråordningar med bestämmelser om hjälp
till sjuka medlemmar. Först var verksamheten liten och mest av välgörenhetskaraktär. Men vid
mitten av 1700-talet kom riktiga sjukförsäkringar som Boktryckerikonstförvanternas Sjuk- och
begrafningshielps- och Understödskassa (1754), som riktade sig till alla som arbetade i
boktryckarskrået (dock inte lärlingar) och deras hustrur. 1761 bildades Göteborgs Sjuk- och
Begrafningshjelps- och Understödscassa (1761) vars medlemmar främst var hantverkare från små
hantverkarskrå.
3. Kyrkan. I klostren kunde fattiga och sjuka få vård och hjälp. Det var också kyrkan som stod för
den kulturella utvecklingen i landet och en viss undervisningsverksamhet förekom på sina håll.
För dessa tjänster och den andliga skolningen tog kyrkan ut en skatt av befolkningen som kallades
tionde, eftersom en tiondel av allt någon producerade skulle ges till kyrkan. 1/3 av tiondet gick till
den lokala kyrkoorganisationen, medan resten gick dels högre upp i organisationen och dels
delades ut till de fattiga. Därtill hade kyrkan stora jordegendomar som bidrog till finansieringen av
deras verksamhet. I samband med att Sverige år 1527 övergick ifrån att vara ett katolskt till att bli
ett protestantiskt land, tog staten hand om tiondet utöver den del som gick till den lokala
organisationen. Klostren revs och de fattiga/sjuka fick nu klara sig bäst de kunde. Den nya läran
förkunnade nämligen kravet på arbetsamhet som de kristnas moraliska plikt, och menade att
allmosegivandet uppmuntrade till dagdriveri som den kristne inte borde tolerera. Men även senare
har kyrkan fungerat som en socialinrättning med medel de fått in i kollekt under gudstjänsterna.
Medel som t ex under 1700-talet användes till att anlägga sjukhus.
4. Staten bedrev en liten verksamhet till gagn för de fattiga. På 1500-talet inrättades, exempelvis, en
välgörenhetsinrättning på Riddarholmen. Och på 1700-talet fanns ett litet anslag för fattig- och
sjukvård bland de statliga utgifterna. Staten lagrade, till viss del, också upp spannmål som de
erhöll genom skatteintäkter och köp, för att undsätta de behövande med brödspannmål och utsäde
under missväxtår.
5. Dåtidens kommuner på landsbygden (socknarna) tog också ett visst ansvar för de fattiga genom att
de härbärgerades på olika gårdar en viss period/gård enligt ett bestämt system.
6. Adel, präster och borgare bildande 1770 en fond för främjandet av sjukvård bland de fattiga.
Några år senare började även bönderna lägga en lite summa för varje tjänstehjon de hade. Fondens
medel gick till att avlöna ett antal läkare runt om i landet.
22.
Skillnaden mellan ett universitet och en högskola är att Universiteten har generell rätt att utfärda examen i
forskarutbildning emedan högskolor kan få rätt att utfärda dylika examina inom ett visst vetenskapsområde.
Det finns dock lärosäten som har ordet högskola eller institut i namnet fast de är universitet som Kungliga
tekniska högskolan och Karolinska institutet.
129