Bruksanvisningar för tillvaron, del II - Boksidan

170
150
130
Kursutvecklingen 1970-2005
Medel "alla"
Medel utan ABB, Astra &
Ericsson
Atlas Copco B
Electrolux B
Holmen B (Mo Do)
Kurs (kursen 1970=1, beaktat emissioner)
110
90
70
50
Industrivärlden A
Investor B
Sandvik
SCA B
SEB A
SHB B
Skandia
30
Skanska B
SKF B
10
Stora Enso A
Trelleborg B
1/7 år:
-10
1970
1972
1974
1976
1978
1980
1982
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
Volvo B
Diagram 3. Samma som diagram 2 fast med de mesta kursraketerna (ABB, Astra Zeneca och Ericsson)
exkluderade.
I efterhand kan konstateras att många av bolagen som rasade extra mycket i respektive krasch, var klart
övervärderade och att de inte hade den potential som förespeglades av deras tidigare börskurser.
Ungefär 2/3 av de bygg- & fastighetsbolag som var börsnoterade 1990 (diagram 4) fanns inte på börsen
fem år tidigare. Många av dem hade startat i slutet på 1980-talet, som en följd av att det då blev mycket
lättare att låna pengar till vidlyftiga fastighetsspekulationer. Deras fall triggades av en vanlig
internationell lågkonjunktur (delvis beroende på USA-Irakkriget vilket slutade i februari 1991).
Lågkonjunkturen tvingade riksbanken att ytterligare höja den, med dagens mått mätt redan tidigare
skyhöga räntan, för att förhindra att den svenska valutan tappade i värde (internationella placerare trodde
inte på Sverige och dumpade därför svenska kronor och för att motverka detta höjde Riksbanken räntan så
att det återigen skulle bli intressant att låna ut pengar till Sverige). Därtill medförde lågkonjunkturen att
fastighetsvärdena inte längre steg samt att efterfrågan på lokaler sjönk. Det förra var kanske det största
problemet för det förde med sig att fastighetsbolagen, inte som tidigare, kunde belåna fastigheterna
ytterligare och därmed skapa kapital till att betala löpande underskott i verksamheten.
225