Bruksanvisningar för tillvaron, del II - Boksidan

Därutöver kan man resonera rent allmänt kring de flesta företagen och det hade inte varit orimligt att
komma fram till exempelvis att:
I början av 1970-talet var personbilarna i Sverige antingen tillverkade i Europa eller USA. Därefter kom
ett antal japanska tillverkare (dåvarande Datsun, Toyota och Mazda) och de blev ganska snart allvarliga
konkurrenter till de etablerade märkena. Likaså har de stora svenska varven och den europeiska
klädindustrin slagits ut av konkurrens österifrån. Unga kinesiska bolag växer på grund av att de tillverkar
betydligt billigare än gamla företag i industriländerna. På samma sätt som bland annat japanska företag
gjorde en gång i tiden. De kan tillverka billigare, för att de har duktig arbetskraft med betydligt lägre
löner än i de gamla industriländerna. Emot sig har det dock i stort sett samma råvarukostnader (inklusive
energipriser), okända varumärken och långa transportvägar till marknaderna i västvärlden. Vilket gör att
ju mindre skrymmande, råvarukrävande och prestigeladdade produkterna är desto större är risken att
gamla industriföretag blir utkonkurrerade av kinesiska tillverkare. Och det syns tydligt i att, exempelvis,
bolag som tillverkar datorer har tagit enorm mycket stryk. Såsom IBM, den en gång i tiden största
tillverkaren, som sålt persondatortillverkningen till ett kinesiskt bolag och numera är ett tjänsteföretag.
Vilken bransch står därefter på tur Vitvarutillverkarna Skogsindustrin Lastbilstillverkarna
Programvaruföretag
Vitvarutillverkare som Electrolux, däremot, är antagligen mindre hotade eftersom kylskåp kräver mer
råvaror, är mer skrymmande att transportera och kräver mindre handpåläggning (då de innehåller
betydligt färre komponenter än datorer).
Skogsindustrin har en relativ fördel av att det kostar mycket att bygga nya pappersbruk, men de kräver
inte så mycket personal. Istället behöver de nära till råvaror och kunder samt låga virkes- och elpriser. De
senare faktorerna, utom virkespriserna, talar för den svenska skogsindustrins möjligheter att stå emot ett
eventuellt hot ifrån öster. Och vad virkespriserna beträffar har denna faktor hittills haft mindre betydelse
eftersom den snabbväxande skogen närmare ekvatorn inte har de fibrer som behövs för många
pappersprodukter. Däremot hotas en delmängd av skogsindustrin av att internet och framför allt läsplattor
på sikt antagligen minskar behovet av tryckpapper.
Å andra sidan ökar medeltemperaturen i Sverige och det gynnar, på lång sikt, företag som äger mycket
skogsmark i norra Sverige (Holmen och SCA).
Årsmedeltemperaturen i Sverige sedan 1860-talet. Figuren, liksom övriga figurer, kommer ifrån Statistisk
årsbok 2010 (Statistiska Centralbyrån, 2010).
234