Bruksanvisningar för tillvaron, del II - Boksidan

Statens utgifter
Statens angelägenheter för landets räkning var förr att upprätthålla lagen, styra och försvara riket samt att
skaffa medel därtill. En stor del av dömandet sköttes dock lokalt och kungen styrde själv tillsammans med
sina närmaste män. Så, exempelvis den svenska statsförvaltningen, sysslade fram till 1800-talet mest med
att bedriva försvar samt krigföring och ordna fram pengar till detta. De statliga verksamheter
(myndigheter) som drog in pengarna var: skatteuppbörd, tullverk, myntverk, lantmäteri (från 1628, viktigt
bland annat för att fastslå skattevärdena för landets gårdar) och riksbank (från 1668).
Därutöver fanns:
- Periodvis utlandsstationerade företrädare (från 1500-talet) och de hade bland annat till uppgift att jaga
finansiering till den svenska krigsföringen. Diplomatiska representanter har emellertid i andra länder
omtalas redan under det egyptiska rikets tid. Det var dock först under medeltiden som fast
stationerade sändebud började förekomma, tidigast kanske i de små republikerna i Italien, där diplomaten
först erkändes som yrkesman, men även inom hansaförbundet, fast allmänt utbrett blev det inte
förrän på 1600-talet.
- Myndigheter med uppgift att förbättra Sveriges ekonomi, som Kollegium för Kommerserna, grundat
1637 (skulle främja handel, sjöfart och tillverkning) och Bergskollegium (för gruvindustrin).
- Ett statligt system för att ledsaga krigs- och handelsfartyg genom svåra partier av de svenska
farvattnen startades 1677 som en del av marinen (men det fanns sjömän som mot betalning lotsat
fartyg långt tidigare än så).
År 1809 fick myndigheterna en mer självständig ställning i förhållande till makten och myndighetssverige
tog successivt form med grundandet av myndigheter som:
- Kongliga styrelsen för allmänna wäg- och wattenbyggnader 1841 (sedermera Vägverket, numera
Trafikverket).
- Ekonomiska kartverket 1859 (från 1896 kallat Rikets allmänna kartverk, en del av nuvarande
Lantmäteriet).
- Kongliga Lotsstyrelsen 1872 (ersattes 1956 av Kungliga Sjöfartsstyrelsen, som 1970 bytte namn till
Sjöfartsverket).
- Patent- och registreringsverket 1891.
- Socialstyrelsen 1913.
126