Bruksanvisningar för tillvaron, del II - Boksidan

More documents

Recommendations

Info

Statens utgifter Statens angelägenheter för landets räkning var förr att upprätthålla lagen, styra och försvara riket samt att skaffa medel därtill. En stor del av dömandet sköttes dock lokalt och kungen styrde själv tillsammans med sina närmaste män. Så, exempelvis den svenska statsförvaltningen, sysslade fram till 1800-talet mest med att bedriva försvar samt krigföring och ordna fram pengar till detta. De statliga verksamheter (myndigheter) som drog in pengarna var: skatteuppbörd, tullverk, myntverk, lantmäteri (från 1628, viktigt bland annat för att fastslå skattevärdena för landets gårdar) och riksbank (från 1668). Därutöver fanns: - Periodvis utlandsstationerade företrädare (från 1500-talet) och de hade bland annat till uppgift att jaga finansiering till den svenska krigsföringen. Diplomatiska representanter har emellertid i andra länder omtalas redan under det egyptiska rikets tid. Det var dock först under medeltiden som fast stationerade sändebud började förekomma, tidigast kanske i de små republikerna i Italien, där diplomaten först erkändes som yrkesman, men även inom hansaförbundet, fast allmänt utbrett blev det inte förrän på 1600-talet. - Myndigheter med uppgift att förbättra Sveriges ekonomi, som Kollegium för Kommerserna, grundat 1637 (skulle främja handel, sjöfart och tillverkning) och Bergskollegium (för gruvindustrin). - Ett statligt system för att ledsaga krigs- och handelsfartyg genom svåra partier av de svenska farvattnen startades 1677 som en del av marinen (men det fanns sjömän som mot betalning lotsat fartyg långt tidigare än så). År 1809 fick myndigheterna en mer självständig ställning i förhållande till makten och myndighetssverige tog successivt form med grundandet av myndigheter som: - Kongliga styrelsen för allmänna wäg- och wattenbyggnader 1841 (sedermera Vägverket, numera Trafikverket). - Ekonomiska kartverket 1859 (från 1896 kallat Rikets allmänna kartverk, en del av nuvarande Lantmäteriet). - Kongliga Lotsstyrelsen 1872 (ersattes 1956 av Kungliga Sjöfartsstyrelsen, som 1970 bytte namn till Sjöfartsverket). - Patent- och registreringsverket 1891. - Socialstyrelsen 1913. 126
Långt in på 1900-talet var försvaret alltjämt statens största utgiftspost (diagram 9), följt av de sociala skyddssystemen (socialdepartementet + pensioner) samt utbildning. År 2000, däremot, svalde försvaret inte mer än 7% av statens budget (diagram 10), emedan det sociala skyddssystemet var den ojämförbart största utgiftsposten. Handelsdep. 2% Jordbruksdep. 5% Ecklesiastikdep. 24% Finnansdep. 9% Pensioner 7% Statens utgifter 1921-25 Kommunikations dep. 5% Justitiedep. 2% Utrikesdep. 1% Statens utgifter 2000 Socialdep. 17% Försvarsdep. 28% Diagram 9. Den svenska statens årliga utgifter 1921-25 (5-årsgenomsnitt) enligt Statistiska Centralbyrån (Historisk statistik för Sverige, statistiska översiktstabeller till och med 1950, SCB, 1960, Stockholm). Ecklesiastikdepartementet motsvarar ungefär nuvarande utbildningsdepartementet. Det behandlade frågor som rörde främst kyrkan, utbildning, forskning, bibliotek, kultur, allmän uppfostran, och museer. Bland finansdepartementets kostnader döljer sig främst räntor på statsskulden. Investeringarna i infrastruktur låg till stor del under kommunikationsdepartementet. Och justitiedepartementet= rättsväsendet. Statsskuldsräntor m.m. 13% Statlig administration 2% Rättsväsendet 3% Utrikesförvaltning, bistånd mm 3% Totalförsvar 7% Bidrag till kommuner 14% Infrastruktur o likn 6% Diagram 10. Svenska statens utgifter år 2000 enligt SCB (Statistisk årsbok för Sverige 2005, SCB, Stockholm). Övrigt 5% Utbildning och studiestöd 7% Sociala skyddssystem 40% 127
Page 1 and 2:
Bruksanvisningar för tillvaron Del
Page 3 and 4:
Innehållsförteckning Del II Samh
Page 5 and 6:
Styrsa, en ö i arkipelagen, i vilk
Page 7 and 8:
Sluta tänk så kritiskt, satsa ist
Page 9 and 10:
Där på mötesängen, blev de tagn
Page 11 and 12:
På föreningens lott stod även v
Page 13 and 14:
Nu ska ni höra, det finns mer vi k
Page 15 and 16:
Alla var nu inte så glada, allians
Page 17 and 18:
”Skadegörelse” på legala kons
Page 19 and 20:
Ekelundsbron Centralbron 19
Page 21 and 22:
Stickad ”skadegörelse” Vid slu
Page 23 and 24:
Legala och illegala Tredimensionell
Page 25 and 26:
Torsgatan Tegnérgatan 25
Page 27 and 28:
Fatbursparken Hornsgatan Dalagatan
Page 29 and 30:
Det kan verka som om barnen på lan
Page 31 and 32:
På våren, var det vanligt att vi
Page 33 and 34:
Vid tiden för potatisupptagningen
Page 35 and 36:
När vi blev så stora att vi kunde
Page 37 and 38:
En annan lek hette ”Draga klönha
Page 39 and 40:
Ibland tävlade vi i vighet också,
Page 41 and 42:
Om vi råkade ha en stege kunde vi
Page 43 and 44:
Pantlekar, som ”Jungfru Marias pe
Page 45 and 46:
Våra straff Ordningsbot, strafför
Page 47 and 48:
Böter jämfört med fängelse Den
Page 49 and 50:
Ekonomin i brott Snatteri och stöl
Page 51 and 52:
Bilrelaterade brott Själv har jag
Page 53 and 54:
Våldsbrott Många rena våldsbrott
Page 55 and 56:
Narkotika Knark anses vara väldigt
Page 57 and 58:
Referenser Brå (2002) Butiksstöld
Page 59 and 60:
Bo på hotell Det finns ett antal h
Page 61 and 62:
Bygga sommarstuga Byggsatser för s
Page 63 and 64:
Hyra lägenhet i 2:a hand Hyresläg
Page 65 and 66:
Hyra rivningslägenhet ”rivningsk
Page 67 and 68:
Stockholms stads bostadsförmedling
Page 69 and 70:
Tabell 15. Exempel på bostadsrätt
Page 71 and 72:
Köpa hyreslägenhet ”svartkontra
Page 73 and 74:
Prestige Prestige förklaras i Nord
Page 75 and 76: Påståendet stöds av att ingen av
Page 77 and 78: Beträffande yrkestitlar kan det be
Page 79 and 80: Tio år senare hade nästan alla bo
Page 81 and 82: Tio år därefter lyftes inget av d
Page 83 and 84: Om en gruppmedlem först saknar all
Page 85 and 86: Och när ett antal yrken jämförde
Page 87 and 88: Beträffande arbeten (tabell 7) var
Page 89 and 90: och familjeförhållanden (tabell 9
Page 91 and 92: Förklaringen till att de medverkan
Page 93 and 94: Politiska ideologier Politiska ideo
Page 95 and 96: Statshistoria 95
Page 97 and 98: 500 år senare hade Romarriket mins
Page 99 and 100: På det Nordamerikanska fastlandet
Page 101 and 102: Tabell 1. När de länder som fanns
Page 103 and 104: Tabell 1. Fortsättning. Land Själ
Page 105 and 106: Tabell 2. Yta och befolkning i de l
Page 107 and 108: Tabell 3. Fortsättning. Land Folkm
Page 109 and 110: Tabell 3. Fortsättning. Land Folkm
Page 111 and 112: 1789 startade den franska revolutio
Page 113 and 114: Tabell 5. Länder som var helt sjä
Page 115 and 116: Över tiden varierade fördelningen
Page 117 and 118: Numera är dock statens tullinkomst
Page 119 and 120: Tullar Import- och exporttullar har
Page 121 and 122: Långt in på 1900-talet bestod det
Page 123 and 124: Valuta Människor har handlat med v
Page 125: Om riksbanken och/eller de andra ba
Page 129 and 130: Statlig utbildning Under medeltiden
Page 131 and 132: Statlig infrastruktur I Sverige, li
Page 133 and 134: Utvecklingen i Sverige under 1900-t
Page 135 and 136: 1900-talet Motala tidning 1905 Bank
Page 137 and 138: Det verkar ha varit hård konkurren
Page 139 and 140: Kristianstadsbladet 1925 Fordon Bio
Page 141 and 142: Radion förefaller vara en ”het
Page 143 and 144: En annons för en hälsoprodukt och
Page 145 and 146: Sill, gryner, och kaffe är viktiga
Page 147 and 148: Det rådde ransonering på en mäng
Page 149 and 150: På margarinmarknaden förefaller d
Page 151 and 152: Företagens reklamutgifter och vår
Page 153 and 154: Åtgärder inför ålderdomen Jag h
Page 155 and 156: Trots ovanstående, finns emellerti
Page 157 and 158: Land Tabell 3. Den dominerande (ock
Page 159 and 160: Land Tabell 3. Fortsättning. Skola
Page 161 and 162: Tabell 5. Naturresurser vs ekonomis
Page 163 and 164: Tabell 5. Fortsättning. Land Natur
Page 171 and 172: Tabell 7. Fortsättning. Land Domin
Page 173 and 174: Tabell 7. Fortsättning. Land Mongo
Page 175 and 176: Men skillnader kanske förklaras b
Page 177 and 178:
I början av 700-talet hade arabisk
Page 179 and 180:
Religionerna skapar en del uppenbar
Page 181 and 182:
Tabell 10. Fortsättning. Land Bra
Page 183 and 184:
Tabell 10. Fortsättning. Land Bra
Page 185 and 186:
Tabell 12. Fortsättning. Land Skol
Page 187 and 188:
Tabell 12. Fortsättning. Land Skol
Page 189 and 190:
En viktig fråga att ställa sig in
Page 191 and 192:
Majoriteten av de arbetare jag stud
Page 193 and 194:
Till exempel arbetade jag som testi
Page 195 and 196:
Tabell 1. Gradering av ett antal ar
Page 197 and 198:
En annan företeelse som tjänstem
Page 199 and 200:
Utmaningar Då jag varit nyanställ
Page 201 and 202:
Personlig utveckling kan bestå i a
Page 203 and 204:
Det finns även en hel del andra or
Page 205 and 206:
Jag filade ständigt på mina metod
Page 207 and 208:
På de två senare arbetsplatserna
Page 209 and 210:
Tabell 3. Några ”egenskaper” s
Page 211 and 212:
Tabell 4. Vilka färdigheter som en
Page 213 and 214:
Stress är en fysisk reaktion i vil
Page 215 and 216:
Om att bli rik 215
Page 217 and 218:
Varför bli rik En kamrat till mig
Page 219 and 220:
En, som jag tror, vanlig orsak till
Page 221 and 222:
Tabell 1. Vad som hände med de 105
Page 223 and 224:
5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 197
Page 225 and 226:
170 150 130 Kursutvecklingen 1970-2
Page 227 and 228:
Själv köpte jag i den föregåend
Page 229 and 230:
Därtill är elnäten betydligt st
Page 231 and 232:
Den uppmärksamme betraktaren av di
Page 233 and 234:
200,00 Electrolux B 180,00 Stängni
Page 235 and 236:
Beträffande lastbilstillverkarna t
Page 237 and 238:
En del aktiespekulanter har en helt
Page 239 and 240:
KVARTAL FONDBOLAG Danske Invest Sve
Page 241 and 242:
Valutahandel Jag har själv ingen e
Page 243 and 244:
Pensionssparande De som diskuterar
Page 245 and 246:
Skog och mark Skogs- och åkermark
Page 247 and 248:
Därtill får köparen emellertid e
Page 249 and 250:
Årsmedelpris 0,60 Kr/kWh 0,50 0,40
Page 251 and 252:
Flerfamiljshus Man kan antingen kö
Page 253 and 254:
Enskilda bostäder En variant på a
Page 255 and 256:
Myndighetskrav Likväl som inom all
Page 257 and 258:
Förråd Fastighetsägaren är skyl
Page 259 and 260:
Städning I lagen (Justitiedepartem
Page 261 and 262:
Teknisk förvaltning En central del
Page 263 and 264:
Tabell 1b. Förslag på kontrollpun
Page 265 and 266:
Tabell 1d. Förslag på kontrollpun
Page 267 and 268:
Tabell 1f. Förslag på kontrollpun
Page 269 and 270:
16. OBS1! Lämna aldrig brinnande k
Page 271 and 272:
Fasadskador, tegelfasader Tegelfasa
Page 273 and 274:
Inbrott och skadegörelse Forskare
Page 275 and 276:
Entreprenörer När en åtgärd är
Page 277 and 278:
I de flesta fall är inkomsterna ga
Page 279 and 280:
Social förvaltning Min erfarenhet
Page 281 and 282:
Öka intäkter Öka den area som ge
Page 283 and 284:
Bostadsrättsföreningar Skillnader
Page 285 and 286:
Bostadsrättslagen 1 kap. Inledande
Page 287 and 288:
Referenser Arbetsmiljöverket (2005
Page 289 and 290:
Hur arbetsmiljön skall vara beskaf
Page 291 and 292:
Jämfört med då bilden togs har d
Page 293 and 294:
Genom att trycka ner det ekonomiska
Page 295 and 296:
Förr i tiden var produktionsutrust
Page 297 and 298:
Vi har förmodligen alla deltagit i
Page 299 and 300:
Ju svårare det är för den enskil
Page 301 and 302:
Satser och meningar En sats är de
Page 303 and 304:
Händelser beskrivs med verb När e
Page 305 and 306:
Tal Alla specifika antal utöver in
Page 307 and 308:
Korta vokaler ger inte alltid dubbe
Page 309 and 310:
Ibland är det inte en utan ett Ung
Page 311 and 312:
Var betyder samma som är fast i d
Page 313 and 314:
Om substantivet, som adjektivet bes
Page 315 and 316:
Tjugo borde heta tvåtio Räkneorde
Page 317 and 318:
Snabbkurs i språk Franska, spanska
Page 319 and 320:
Substantiv fortsättning svenska fr
Page 321 and 322:
Veckodagar och månader svenska fra
Page 323 and 324:
Räkneord svenska franska spanska t
Page 325 and 326:
Diverse fortsättning svenska frans
Page 327 and 328:
Anslaget För att en story ska bli
Page 329 and 330:
Version 2. I den här versionen är
Page 331 and 332:
Version 4. Som är en kopia av för
Page 333 and 334:
Det är ganska lätt att göra en m
Page 335 and 336:
Genom betraktarens ögon ”Hon fr
Page 337 and 338:
Nästa miljöbeskrivning är tagen
Page 339 and 340:
Personer Den som vill göra det lä
Page 341 and 342:
3. Utifrån sett Sakligt Denna besk
Page 343 and 344:
Det är givetvis viktigt att person
Page 345 and 346:
Viktiga delar av en händelse bör
Page 347 and 348:
”Jag gick runt och tittade på ra
Page 349 and 350:
Utifrån sett Sakligt Den som anvä
Page 351 and 352:
Dialog En del böcker är väldigt
Page 353 and 354:
I en del romaner inleds och avsluta
Page 355 and 356:
Ofta är det ganska tydligt vem som
Page 357 and 358:
Inledningar En del tycker nog att d
Page 359 and 360:
Checklista - Börja inte peta och
Page 361 and 362:
Övningar 1. Här följer två utdr
Page 363 and 364:
Om ordspråk 363
Page 365 and 366:
Numera hör jag sällan någon anv
Page 367 and 368:
En del ordspråk, som nedanstående
Page 369 and 370:
En del ordspråk är fördomsfulla,
Page 371 and 372:
Det finns betydligt fler ordspråk
Page 373 and 374:
Tabell 5. Fortsättning. Nr Ordspr
Page 375 and 376:
Page 377 and 378:
Page 379 and 380:
Fast det kanske etableras nya ordsp
Page 381 and 382:
381
Page 383 and 384:
383
Page 385 and 386:
385
Page 387 and 388:
387
Page 389 and 390:
389
Page 391 and 392:
391
Page 393 and 394:
393
Page 395 and 396:
395
Page 397 and 398:
397
Page 399 and 400:
Kultur & fritid Tokigheter i barnb
Page 401 and 402:
Kan det bero på att de inte har n
Page 403 and 404:
Och hur skulle de föresten få på
Page 405 and 406:
Men hur kan en hund prata med en f
Page 407 and 408:
Har du läst några sagor Där hän
Page 409 and 410:
Underhållningshistoria 409
Page 411 and 412:
Bildkonst Måleri Efter att ha bes
Page 413 and 414:
Abstrakt Det är svårt att se att
Page 415 and 416:
Fotokonst De flesta fall då någon
Page 417 and 418:
Under 1800-talet verkade kompositö
Page 419 and 420:
På 1960-talet skapade dock USA, ur
Page 421 and 422:
Radio och rörliga bilder Radio 192
Page 423 and 424:
Enligt en fortlöpande omröstning,
Page 425 and 426:
Tabell 1. Fortsättning. Släppt å
Page 427 and 428:
Tabell 1. Fortsättning. Släppt å
Page 429 and 430:
TV-programmen en vanlig dag år 198
Page 431 and 432:
Scenkonst Cirkus Cirkus skapas när
Page 433 and 434:
Musikal Musikalen sägs härstamma
Page 435 and 436:
Tabell 3. Fortsättning. Originalti
Page 437 and 438:
De föreställningar Dramaten kör
Page 439 and 440:
Utöver de tidigare nämnda sporter
Page 441 and 442:
Antagligen har det funnits publik t
Page 443 and 444:
Textkonst Böcker Under medeltiden
Page 445 and 446:
Meningen med poesi 445
Page 447 and 448:
Eller antagligen ännu kändare: Fr
Page 449 and 450:
Därutöver innehåller dikten en h
Page 451 and 452:
När skördarens lopp är bekrönt
Page 453 and 454:
Min tolkning av texten är definiti
Page 455 and 456:
Ytterligare andra dikter har en po
Page 457 and 458:
Eventuellt är det just det att tex
Page 459 and 460:
Men när jag läser recensioner av
Page 461 and 462:
Bildkonst Gunnar Björing 461
Page 463 and 464:
Bedårande landskap i allmänhet ge
Page 465 and 466:
Tabell 2. Fortsättning. Nr Färg M
Page 467 and 468:
Page 469 and 470:
Vad anser då allmänheten är ett
Page 471 and 472:
En del av de foton som såldes på
Page 473 and 474:
En genomgång av de första 150 ver
Page 475 and 476:
Page 477 and 478:
En förklaring till skillnader i ra
Page 479 and 480:
En annan möjlig förklaring till p
Page 481 and 482:
Meningen med sportkonsumtion Varfö
Page 483 and 484:
Tabell 2. Urval av Sverige/svenskar
Page 485 and 486:
Tabell 3. Grovt sett antal sidor i
Page 487 and 488:
Meningen med sällskapsdjur Sett ur
Page 489 and 490:
Tabell 2. Sammanfattning av Jordbru
Page 491 and 492:
Tabell 4. De medverkandes uppfattni
Page 493:
Bruksanvisningar för tillvaron ger
show all

Bruksanvisningar för tillvaron, del II - Boksidan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?