Bruksanvisningar för tillvaron, del II - Boksidan

Antagligen har det funnits publik till sportevenemang lika länge som dessa har existerat.
Annons i DN den 5:e juli
1932 om ett
fotbollsevenemang i
Stockholm.
Men med massmediernas intåg i form av dagstidningar (diagram 2 och 4), därefter radio och sedermera
TV har en ny sorts sportkonsumtion växt fram. Med konsumenter som varken utövar de konsumerade
sporterna själva, eller ser dem live.
Antal sidor .
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
År
Diagram 2.
Sportsidor i Dagens Nyheter första söndagen i maj
1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000
Antalet sidor (Broad sheet) med sportnyheter i det första söndagsnumret i maj av Dagens Nyheter
vart 10:e år från 1910-2000. 1910 förefaller den svenska sportjournalistiken ha varit nästan helt
fokuserad vid att ge presumtiva deltagare och dito publik information om när och var olika
evenemang gick av stapeln. Tio år senare refererades mestadels resultat från olika tävlingar på ett
sätt som i hög grad liknar det som kan ses i framför allt landsortspressen än i våra dagar. Ytterligare
tio år senare förekom redan en del ”modern” sportjournalistik i form av intervjuer, samt analyser och
spekulationer kring sporterna och dessas aktörer.
Idag (2009) går mer än var tionde person (14%) i Sverige på fotboll/ishockey minst en gång i månaden
och var tredje har gått minst en gång under de senaste tolv månaderna (Kulturvanor i Sverige 1987–2009,
Statens kulturråd, Stockholm). Och enligt SCB (Statistisk årsbok för Sverige 2002, SCB, Örebro, tabell
615) har majoriteten av männen och många kvinnor (män 58%, kvinnor 39,2%) någon gång under de
senaste 12 månaderna besökt något idrottsevenemang. Vidare finns det till och med flera svenskspråkiga
tv-kanaler som bara sänder sport, därtill är det möjligt att via parabolantenn ta in utländska sportkanaler
och dessutom finns rika möjligheter att följa olika sporter via Internet.
441