Bruksanvisningar för tillvaron, del II - Boksidan

Trots ovanstående, finns emellertid ännu vissa skillnader länder emellan. Det skulle delvis kunna bero på
varje land har sin egen historia. Länder som blev fria på 1800-talet är, exempelvis, mer demokratiska än
yngre stater (mätt i graden av politiska rättigheter, diagram 1). Kanske för att har haft längre tid på sig att
skapa demokrati.
1= "fullständiga", 7= inga .
7
6
5
4
3
2
1
före år
1000
Politiska rättigheter
1000-1800 1801-1900 1901-1950 1951-2000
Självständigt år
Diagram 1. Den genomsnittliga demokratiska nivån i länder som blev fria före år 1000 (9 st.), år 1000-
1800 (11 st.), 1801-1900 (27 st.), 1901-1950 (27 st.) samt 1951-2000 (111 st.). Enligt FN:s
utvärdering av hur många friheter som innevånarna i varje land hade runt millenniumskiftet,
i förhållande till deklarationen om mänskliga rättigheter (se www.globalis.se). Skalan
sträcker sig från 1 (=full politisk frihet) till 7 (=mindre politisk frihet).
De tidigare ockuperande/kolonialiserande 1 kulturerna har också präglat de ockuperade/kolonialiserade
områdena. Ju mer nyligen den senaste längre ockupationen inträffade, desto tydligare är kopplingen till
ockupationsmaktens språk. Sverige och Danmark, exempelvis, har varit fria länge och våra språk skiljer
ganska mycket ifrån varandra och ifrån det språk kolonialisatörerna talade. Emedan de i 20 av de 21 forna
spanska kolonierna fortfarande talar en spanska som låter ungefär som den i Spanien (se tabell 1+2). I den
21:a av dessa (Filipinerna) har de utvecklat ett eget språk (Tagalog) som dock har många spanska
influenser. Samma sak gäller i de forna franska, engelska och portugisiska kolonierna som i många fall
blev fria betydligt senare. I de tidigare ryska/sovjetiska områdena däremot är ryska oftast inte ett officiellt
språk. I 9 av de 17 länder som under lång tid var en del av det Osmanska riket talas idag arabiska, det gör
man däremot inte i rikets ”arvtagare” Turkiet.
Namnen på de ockuperade ländernas valutor följer i många fall samma mönster, bortsett ifrån Portugals
kolonier. Även de forna engelska områdena har mer varierande namn på sina valutor, men i 31 fall av 56
förefaller den ha samband med den koloniala historien eftersom valutan i 26 fall heter dollar, 3 fall
schilling och 2 fall pund. Därtill heter valutan pund i Egypten, Libanon och Syrien. Länder som efter den
betydligt längre Osmanska ockupationen var brittiska protektorat. I de tyskdominerade staterna och
dessas kolonier (Tyskland, Holland, Danmark, Sverige, Österrike, Schweiz, Norge, Finland, Indonesien,
Surinam m fl.), fanns, i synnerhet innan euron, en viss förkärlek för namnen mark och krona, fast dessa
namn har ofta valts långt efter det att de blev självständiga organiserade riken.
Vilken religion som dominerar beror i betydligt lägre grad på den dominerande ockupationskulturens
dito, bortsett ifrån i de forna spanska kolonierna där katolicismen än idag dominerar.
1.
I stort sett alla länder har varit ockuperade eller blivit kolonialiserade av någon folkgrupp eller stat som kanske i
någon mån präglat området därefter. I flera fall har olika kolonialisatörer avlöst varandra och i dessa fall har jag
som regel valt den kultur som under längst period varit ockupationsmakt. De Nederländska, Danska och
Svenska ockupationerna är insorterade under kategorin Tysk/Germansk ockupation.
155