Bruksanvisningar för tillvaron, del II - Boksidan

Det behöver inte vara svårt att i alla konjunkturlägen hitta köpvärda aktier på börsen. Det lättaste sättet är
att läsa de köpråd som ständigt publiceras i våra ekonomitidningar. Men som privatperson kan det vara
svårt att hänga med när en aktie blivit rekommenderad 2 och därmed ökar i pris. I synnerhet som det inte
känns så kul att betala t ex 10% mer än i veckan innan.
2.
Majoriteten av alla affärer sker mellan institutionella placerare. Vilket innebär att de som väljer att genomföra
affärerna inte gör någon personlig vinst (utöver eventuella bonussystem). Dessa personer har förmodligen som
främsta morot att göra ett bra arbete utan att frångå institutionens placeringsregler.
Antagligen följer därför en stor del av institutionerna de rekommendationer som olika finansinstitut publicerar.
De personer som arbetar med att författa placeringsrekommendationer, i sin tur, måste givetvis hela tiden
komma med nya sådana, för att visa att de gör nytta. De baserar som regel sina rekommendationer på
ekonomiska data som gäller i nuet (främst den innevarande och nästkommande års vinst). Och inte på en
bedömning av affärsidén, produkterna osv.
Effekterna av detta är att: Även om ett företag verkar ha ytterst goda förutsättningar att öka i värde på börsen
kan det vara så att inget händer med börskursen trots att börsindex går upp. Eftersom företagets siffror för
stunden inte är bra. När de väl blir tillräckligt bra för att de positiva analyserna ska överväga, kommer emellertid
de stora placerarna att gå in och då kan det gå fort uppåt. Samma förhållande gäller även i det omvända fallet,
dvs. när aktien går ned.
En analys av vilket
börsnoterat
byggbolag som är
bästa köp. Artikeln
fokuserar nästan
helt på vad vinsten
kommer att bli
(överstruket med
gult).
Det privatpersoner emellertid kan göra är att reagera på sådant som författarna av rekommendationer inte
brukar reagera på. Dvs. information från företaget om sådant som brukar vara positivt för börskursen på
lite sikt utan att det har effekt på siffrorna för stunden, såsom aktieuppdelningar, extrautdelningar och
utdelningar av dotterbolag.
Det märktes bland annat då styrelsen i Electrolux presenterade förslaget att dela ut Husqvarna till
aktieägarna. Då hände märkligt nog inte särskilt mycket med aktiekursen (diagram 6). Den alerte
aktiespekulanten som trodde på att 1 Electrolux + 1 Husqvarna skulle vara mer värt än 1 Electrolux, hade
då ganska gott om tid att köpa in sig i bolaget innan kursrusningen under 2005-2007. Den som då, liksom
jag, köpte aktier för, typ 80 kr/st., kunde några år senare sälja dem för 180 kr/st. och därtill sälja ”gratis”
aktierna i Husqvarna för ungefär 100 kr/st. Dessutom kvittera ut närmare en tia i årlig utdelning från
Electrolux samt den extra utdelningen om 20 kr/st. i januari 2007. Slutligen genomförde Husqvarna i maj
2007 en fondemission som gav aktieägarna 3 A-aktier för varje 10-tal aktier (oavsett om de tidigare ägda
aktierna var A- eller B-aktier).
232