Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut
Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut
Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
sammanfattning 11<br />
nivå – det må vara inriktat på lokalsamhällen, regioner eller hela nationen.<br />
Det individuella <strong>och</strong> det ”aggregerade” framstår som motpoler, då vi i<br />
den här boken försöker belysa olika ståndpunkter <strong>och</strong> tillvägagångssätt.<br />
Boken består av tre avdelningar – som belyser perspektiv, metoder <strong>och</strong><br />
datakällor.<br />
I den första avdelningen presenterar företrädare för olika vetenskaper<br />
sina perspektiv på hur man kan pejla eventuella samband mellan individer,<br />
områden <strong>och</strong> hälsa. Karin Melinder påpekar inledningsvis att områden kan<br />
beskrivas dels utifrån storleken, från grannskap till region <strong>och</strong> nation, dels<br />
utifrån typen av område, vilket exempelvis innebär skillnader mellan<br />
urbant <strong>och</strong> ruralt eller mellan tätorter, landsbygd <strong>och</strong> glesbygd. Med det<br />
sociala kapitalet som analysbegrepp diskuterar Per-Olof Östergren hur<br />
sociala företeelser skulle kunna påverka biologiska processer <strong>och</strong> den<br />
kroppsliga hälsan. Stress-sjukdoms- <strong>och</strong> sårbarhetshypoteserna erbjuder,<br />
liksom begreppet coping, förklaringar till detta. Därefter ställer Danuta<br />
Biterman begreppet grannskap i centrum, då hon med ett sociologiskt perspektiv<br />
beskriver hur man kan gå till väga för att analysera det sociala samspelet<br />
i områden som är fysiskt avgränsade <strong>och</strong> som invånarna naturligt<br />
kan identifiera sig med. Owe Löfman går igenom epidemiologiska mått på<br />
grupp- <strong>och</strong> områdesnivå – främst fall-kontrollstudier, tvärsnittsstudier <strong>och</strong><br />
kohortstudier. Han riktar uppmärksamheten på hur resultaten kan bli<br />
missvisande på grund av störande variabler (confounders) <strong>och</strong> felklassificeringar,<br />
men också på hur man med epidemiologiska mått kan spåra misstänkta<br />
samband <strong>och</strong> formulera hypoteser. Nästa perspektiv är det geografiska,<br />
som söker orsakssamband utifrån var de företeelser förekommer som<br />
kan tänkas påverka varandra. Tekniskt avancerade geografiska informationssystem<br />
hanterar data som kan knytas till platser <strong>och</strong> lägen. Om man<br />
sätter epidemiologiska mått på kartor kan de framstå i sina geografiska<br />
sammanhang.<br />
Med de olika vetenskapliga perspektiven som bakgrund övergår vi till<br />
några huvudsakliga metoder. Först ställer socialepidemiologen frågan hur<br />
man empiriskt skall kunna studera en ”områdeseffekt” eller ”kontextuell<br />
effekt”. Det är motiverat att fråga både varför sjukligheten varierar mellan<br />
populationer <strong>och</strong> varför vissa individer blir sjuka. För att komma åt de<br />
kontextuella faktorerna behöver man mäta områdesanknutna egenskaper<br />
<strong>och</strong> skaffa en tillräckligt stor bas för att urskilja exponeringskontraster. För
Change language