Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

40 platsen, individen och folkhälsan – teorier, metoder och tolkningar
Urbant/ruralt
Vad gäller typ av område, det vill säga skillnaden mellan tätort och glesbygd,
har den mesta forskningen gjorts om situationen i urbana områden,
det vill säga utsatta förorter.
För att särskilja dessa har olika index tagits fram. Dessa är skapade
framför allt för engelska förhållanden och har tagits fram som en ersättning
för de personrelaterade hälsoregister som finns i Sverige men inte i
England. Townsends index söker mäta nivåer av deprivation i olika områden
men noga skiljt från de kategorier av människor som upplever den.
Carstairs index skapades för att användas som approximation för socialklassinformation
på individnivå. Jarmans index av ”underprivileged
areas” syftar till att mäta distriktsläkarnas ”workload” och belastningen
på primärvården.
Det finns viss forskning som beskriver skillnaderna mellan utsatthet i
urban respektive i rural miljö. I England har försök gjorts att även utarbeta
indikatorer för detta, dock inte i lika stor utsträckning som i urban
miljö (7). De indikatorer som nämnts för att mäta utsatthet i rural miljö
är tillgång till arbete, kvaliteten på arbetet, tillgång till bostäder och möjligheten
att betala dessa, kvaliteten på bostaden, låga inkomster, tillgång
till service och fysisk isolering.
Förutom de ovan nämnda indelningarna i H-regioner respektive kommungrupper
finns det olika definitioner av vad som är glesbygd respektive
tätort. Glesbygdsverket har en egen definition. Dessa är:
• Glesbygder är områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste
tätort med mer än 3 000 invånare, samt öar utan fast landförbindelse.
• Tätortsnära landsbygder är områden som finns inom 5 till 45
minuters bilresa från tätorter med fler än 3 000 invånare.
• Tätorter är orter som har fler än 3 000 invånare. Till tätorter räknas
även området inom 5 minuters bilresa från tätorten.
De olika indelningarna har tagits fram med olika utgångspunkter och ger
därigenom olika bilder. Andelen som bor i glesbygd eller landsbygd kan
därför i olika statistiska redovisningar variera mellan 16 och 29 procent.
Skillnaden mellan urban/ruralt eller glesbygd kontra tätort är ett område
där vi i stort vet vilka skillnader som finns. Hur man skall förklara
dessa är dock mera oklart.