Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut
Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut
Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
att använda gis för analyser av hälsa – ohälsa, sjukdomar <strong>och</strong> deras determinanter 157<br />
letar efter är framför allt vissa uranrika graniter, kvartsiter, syeniter, vulkaniter<br />
<strong>och</strong> pegmatiter. Alunskiffer <strong>och</strong> många andra typer av berggrund kan<br />
innehålla uran som när det sönderfaller ger upphov till radon. Genom<br />
inlandsisen blev mängder av sådan berggrund krossad till finare fraktioner<br />
som sedan avsattes i landskapet som bland annat moränryggar <strong>och</strong> rullstensåsar.<br />
Genom att kartera var dessa geologiska formationer finns får<br />
man en god indikation på var man kan befara radon. Halten av uran kan<br />
variera i de olika materialen, vilket innebär att denna kartering måste kompletteras<br />
med mätningar. Dessa mätningar måste utföras så att man tar<br />
hänsyn till lerlager eller andra täta jordar som förhindrar radonet från att nå<br />
markytan just där. Man kan få en missvisande bild av den generella risken i<br />
området, eftersom det i sådana områden räcker med att man tar hål i det<br />
täta lagret genom att borra en brunn eller gräva en grund för att man skall<br />
få en lokalt mycket hög radonhalt. Problem med lokala gångbergarter,<br />
sprickor med mera, komplicerar bilden än mer. Flygradiometriska mätningar<br />
används som en annan metod för att hitta variationer i bakgrundsstrålningen.<br />
Radon kan även finnas i grundvattnet <strong>och</strong> därmed transporteras långa<br />
sträckor för att slutligen följa med in i husen – speciellt genom våtutrymmen<br />
<strong>och</strong> genom kulvertar eller dylikt. Det är således bäst om man<br />
kan genomföra en stratifierad mätning av flera olika utrymmen i det enskilda<br />
huset om man vill få en någorlunda rättvisande bild av radonhalten i inomhusluften.<br />
När det gäller exempelvis radon är GIS ett användbart verktyg<br />
för att integrera dessa olika källor <strong>och</strong> mätningar. GIS måste dock kompletteras<br />
med andra undersökningar av vädringsmönster <strong>och</strong> hur livsstil<br />
<strong>och</strong> många andra faktorer (rökning, dusch- <strong>och</strong> bastuvanor etc.) påverkar<br />
exponeringen <strong>och</strong> därefter hur mycket radon man faktiskt får i sig samt<br />
vilken effekt detta får (figur 2).<br />
Vill man kartera befolkning <strong>och</strong> exponering krävs det att man vet var<br />
varje människa bor med mycket hög precision. Det kan man åstadkomma<br />
genom att använda adresser – framför allt sådana där man kan identifiera<br />
bostadshusets exakta position. Fastighet kan vara ett alternativ, men då får<br />
man oftast bara centrumkoordinaten för fastigheten <strong>och</strong> är det på landet –<br />
med stora fastigheter – blir felen stora även om siffrorna som presenteras<br />
har en fiktiv meternoggrannhet. Andra geografiska referenser <strong>och</strong> adresser<br />
som är användbara för hälsorelaterade studier är till exempel nyckelkodområden<br />
(NYKO) som är de statistikområden många kommuner använder
Change language