Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

232 platsen, individen och folkhälsan – teorier, metoder och tolkningar
Finns det något mönster i mina observationer?
Owe Löfman
Analys av punktmönster (Point pattern analysis)
Ofta utgår den geografiska analysen av punktobservationer från en punktkarta
(dot map) som är en lättillgänglig form av information för att visuellt
bilda sig en uppfattning om spatiala företeelser och mönster. Eftersom varje
urskiljbart mönster är resultatet av en process i tid och rum, bör analysen
Figur 1. Tre exempel på olika spridningsmönster.
inkludera en idé om hur mönstret kan ha uppstått och helst ledas av à priorikunskap
baserad på tidigare studier som genererat hypoteser. Två exempel
på sådana metoder är analys av observationer i rutnät (quadrat sampling)
och inbördes avstånd (distance sampling). I den förra räknas antalet observationer,
exempelvis individer, för en yta medan den senare baseras på
avståndet mellan observationer/individer. Båda dessa metoder kan användas
för att upptäcka om punkter är exempelvis slumpvis fördelade. Läget
för en punkt i en slumpvis fördelning är oberoende av läget för varje annan
punkt över en oändligt stor yta, vilket i princip innebär att alla inbördes
avstånd är olika, liksom att det saknas tydlig gradient mellan tätt respektive
glest befolkade områden. Observationerna kan bilda kluster, det vill
säga förekomma i ansamlingar av varierande täthet och storlek, eller vara
jämnt fördelade, det vill säga maximalt spridda från varandra (se figur 1).