Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

122 platsen, individen och folkhälsan – teorier, metoder och tolkningar
en viss rumslig variation. Dessa kan till exempel vara incidens, prevalens,
relativ risk (RR) och standard morbidity/mortality ratio (SMR). Ibland kan
man vilja se storleken (absoluta antalet) av en variabel, exempelvis när man
allokerar resurser inom primärvården, och då kan totalantalet fall vara av
intresse.
Figur 5. Incidensen (100 000/år)
på kommunnivå av typ I-diabetes
bland barn 0–16 år under perioden
1977–1995 i fem län (E, F, H,
G och K län) i sydöstra Sverige.
Källa: Samuelsson U, Löfman O.
Geographical mapping of Type 1
diabetes in children and adolescents
in South-east Sweden.
Journal of Epidemiology and
Community Health
2004;58(5):388-92 (1).
De sjukfall vi önskar kartera ingår i en bakgrundsbefolkning (population at
risk), vars totala storlek, täthet och sammansättning varierar från plats till
plats, från område till område. På grund av dessa variationer har absoluta
tal (crude counts) begränsat värde i epidemiologiska analyser och sjukdomskartering.
En meningsfull jämförelse blir inte möjlig då såväl könsoch
åldersstrukturen som det totala antalet individer kan variera kraftigt i
den population ur vilken sjukfallen rekryteras. Det gäller såväl mellan olika
områden vid en viss tidpunkt som i samma område över längre tidsperioder.
De flesta mått som används i epidemiologin är därför relativa tal, det
vill säga kvottal med en täljare och en nämnare.
Ett något bättre mått än absoluta antalet, och som även medger viss
jämförelse mellan områden, är råraten (crude rate), det vill säga kvoten
mellan fall och total riskbefolkning. Den tar dock inte hänsyn till åldersoch
könsfördelningen. För att göra sjukdomstalen mellan områden mer