Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

30 platsen, individen och folkhälsan – teorier, metoder och tolkningar
utgår från populationer. Sist i denna avdelning presenterar vi hur man kan
knyta samman observationer av hälsotillstånd med omgivningsfaktorer
med hjälp av kartor och geografiska informationssystem som medger flexibla
sätt att hantera områden.
Läsa vidare
Sveriges indelning i olika officiella administrativa områden ändras då och
då. Statistiska centralbyrån publicerar regelbundet uppgifter med kartor
över de aktuella indelningarna (6-7). Begrepp som plats och område är alltså
inte alldeles självklara. En del forskare vänder och vrider på begreppen
för att se dem ur principiella, teoretiska, sociala, kulturella och andra synvinklar.
Mer om det kan man läsa exempelvis i (8). Flera forskare diskuterar
och forskar om vad ”platsen” eller ”området” betyder för hälsan.
Gatrell ger en bra introduktion (9), medan exempelvis Duncan med flera
visar hur man kan analysera hälsorelaterat beteende på olika platser (10 ).
Referenser
1. Stockholms stad: Stadsbyggnadskontoret, Gatu- och fastighetskontoret.
Sociotopkarta för parker och andra friytor i Stockholms stad
– om metoden, dialogen och resultatet, 2002.
2. Bodin J. Geografiska indelningar. PM. Stockholm: SCB, Avdelningen för
miljö- och regionalstatistik; 2003.
3. Svedborg L. Marginella positioner. Kritisk diskussion om begrepp, teori
och empiri. EpC-rapport 1997:5. Stockholm: Socialstyrelsen; 1998.
4. Kjellman C. Att ta plats eller få plats. Doktorsavhandling. Meddelanden
från Lunds universitets geografiska institutioner, Avhandlingar
148; 2003.
5. Curtis S, Jones IR. (1998) Is there a place for geography in the analysis of
health inequality? Sociology of Health & Illness 1998;Vol 20(5):645-72.
6. SCB. Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2003. Del 1.
Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik.