Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

5.
epidemiologisk studiedesign, ekologisk studie och ekologisk bias 89
EPIDEMIOLOGISK STUDIEDESIGN,
EKOLOGISK STUDIE OCH
EKOLOGISK BIAS Owe Löfman
”There are only a handful of ways to do a study properly but a thousand
ways to do it wrong.” – David Sackett
Valet av design för en epidemiologisk studie är viktigt med tanke på frågeställning,
budget och typ av data (1). När man karterar sjukdomars utbredning
är ansatsen oftast deskriptiv, till exempel då man gör en atlas som
beskriver var en viss cancerdiagnos förekommer. En speciell ställning intar
den ekologiska studiedesignen, dels på grund av att den har en del fallgropar
som är viktiga att känna till när resultaten utvärderas (ekologisk
bias, ecological fallacy), men även för att den har en given plats i den
rumsliga epidemiologin (kartering av exponering och hälsoutfall) det vill
säga i studier där ofta geografiska informationssystem används för jämförelse
mellan områden.
I den ekologiska studien analyserar (jämför) man sambandet mellan
utbredningen av en sjukdoms förmodade orsak/er och själva sjukdomen på
en aggregerad nivå. Det kan till exempel gälla en fysisk exponering i yttre
miljö och insjuknande i en specifik sjukdom, där man jämför den etiologiska
faktorns förekomst och sjukdomens utbredning med observationer som
aggregerats på områden. Detta gäller såväl exponeringsobservationer å ena
sidan som friska, respektive sjuka individer å den andra. Aggregaten
(områdena) kan vara olika stora, beroende på att man inte har tillgång till
högupplösta data eller på grund av att de förts samman medvetet av
integritetsskäl.