Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

att använda gis för analyser av hälsa – ohälsa, sjukdomar och deras determinanter 159
Figur 3. Data med olika rumslig upplösning.
finnas registrerad med motsvarande höga rumsliga upplösning. Därefter
måste man analysera klustren av fall i relation till befolkningsbasen. För att
utröna om klustren är äkta kan man med rumsliga statistiska metoder jämföra
ett antal iterationer 1 av slumpvisa kluster med det kluster man har och
räkna fram sannolikheten för att det uppmätta klustret skulle vara slumpmässigt.
De statistiska metoderna skiljer sig mellan kluster av miljöfaktorer
såsom metaller eller radon och biologiska faktorer och kluster av människor.
Dessa skillnader har att göra med olikheterna i den rumsliga (spatiala)
autokorrelationen som finns mellan objekten i dessa olika typer av företeelser
– klasser av objekt. Radonvärden hänger exempelvis intimt samman
med den berggrund eller de lösa jordlager som innehåller uran och därmed
radon. Människor har ett större mått av rörelsefrihet även om bebyggelse
och vägar skapar zoner och korridorer där de flesta bor och rör sig. Om
man vill kunna göra ekologiska studier är det därför av vikt att man redovisar
var de människor bor som drabbas av ohälsa. Eftersom många sjukdomar,
exempelvis cancer, har långa latenstider mellan exponering och diagnos,
är det viktigt att kunna följa enskilda patienter och hur de bott och
levt under ett stort antal år.
1 Iterationer = upprepade beräkningar som börjar med ett grovt närmevärde och fortsätter med
bättre approximationer.