Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

3. GEOGRAFISKA ANALYSER Anders Schærström Owe Löfman geografiska analyser 225 Geografin är ett ämnesområde med många sidor och spänner över såväl naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga företeelser och frågeställningar. Ofta är just mötet mellan natur och samhälle kännetecknande för geografiska studier. Därför använder geografer också en mångfald olika metoder för att analysera samband, såväl kvantitativa som kvalitativa (icke-kvantitativa). Visserligen kan man säga, att allt här i världen finns eller sker någonstans, men det innebär inte att allting därför är geografi. En sociologisk, epidemiologisk, ekonomisk eller historisk studie kan helt och hållet sakna en egentlig geografisk dimension, men enbart det faktum att data kommer från en viss plats – en ort, en stadsdel, ett län eller ett land – gör inte studien geografisk. I en regelrätt geografisk studie har däremot rummet en avgörande roll för analys och förklaring. Med rummet menar vi områden och punkter på jordytan samt avstånd och kontakter mellan dem. I princip kan geografiska studier variera i omfattning från hela jordytan till en enskild byggnad. En utgångspunkt för den geografiska studien är därför att man så noggrant som möjligt försöker pricka in var den företeelse man är intresserad av förekommer (lägesbestämning). Hur noggrant man behöver precisera beror på frågeställningen. Hur noggrant man kan precisera beror på de data man har tillgång till. Många gånger kan man tvingas att använda en sämre precision än önskvärt. Märk väl att även om man använder uppgifter med en mycket hög precisionsnivå, rentav individer och fastigheter, så är det inte alltid nödvändigt eller lämpligt att redovisa allt på kartor med den noggrannheten. För det första kan man av hänsyn till personlig integritet inte redovisa sina upp
226 platsen, individen och folkhälsan – teorier, metoder och tolkningar gifter så att enskilda personer kan identifieras av obehöriga. För det andra beror det på vilka orsakssamband man söker – alla förutsätter inte lika hög precision. Nu behöver det inte vara så att läget eller platsen i sig själv är orsaken till det man vill förklara, exempelvis en viss sjukdom. Däremot förutsätter man i en geografisk studie, att observerbara skillnader mellan områden, platser eller lägen kan leda tankarna till de verkliga orsakerna. Det viktiga är, om man söker orsakssamband, att beroende och oberoende variabler kan knytas till samma lägen – med hänsyn också till tidsaspekten. Om riskfaktorn som man vill komma åt har en sammanhängande utbredning – exempelvis en luftförorening eller vissa egenskaper hos dricksvatten – så kan det vara tillräckligt om man kan hänföra individer till det utbredningsområdet. Ett vanligt geografiskt tillvägagångssätt kan vara att jämföra områden. Man kan jämföra områden rent visuellt genom att granska kartbilder med olika slags uppgifter om sjukdomsförekomst respektive fysiska och socioekonomiska uppgifter. Man kan göra en kvantitativ, statistiskt grundad, jämförelse genom regressionsanalys. Man kan vidare göra en djupare analys av möjliga orsakssammanhang, vilket ofta förutsätter kunskaper på andra sakområden. Ett annat sätt är att göra en regional analys. En sådan kan gå ut på att inventera och beskriva ett område så utförligt som möjligt, men gärna med ett visst syfte, exempelvis att göra en bakgrund till den hälsoprofil man kan finna i området. Man kan göra flernivåanalyser. En regional analys får emellertid inte stanna vid total- eller genomsnittsuppgifter. Den skall också ta hänsyn till de skillnader som förekommer inom området, mellan dess delar. Ett tredje geografiskt tillvägagångssätt är att studera förändringar. Världen är föränderlig och det måste också ingå i det geografiska perspektivet dels vilka förändringar som sker inom området, dels hur området utvecklas i förhållande till omvärlden. Geografiska studier kan därför omfatta såväl miljöförändringar som andra förändringar i rummet – sociala och demografiska förändringar samt migration, resande, pendling och andra rörelser. Hur stor roll dessa spelar beror naturligtvis på hur stort område och hur lång tidsperiod man studerar.
Page 1 and 2:
Platsen, individen och folkhälsan
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2005
Page 5 and 6:
Del C: Datakällor _ _ _ _ _ _ _ _
Page 7 and 8:
6 platsen, individen och folkhälsa
Page 9 and 10:
8 platsen, individen och folkhälsa
Page 11 and 12:
10 platsen, individen och folkhäls
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
16 platsen, individen och hälsan U
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 34 and 35:
2. platsen, individen och folkhäls
Page 36 and 37:
2. MED PLATSEN/OMRÅDET I FOKUS Kar
Page 38 and 39:
med platsen/området i fokus 37 age
Page 40 and 41:
med platsen/området i fokus 39 I d
Page 42 and 43:
Referenser med olatsen/området i f
Page 44 and 45:
med platsen/området i fokus 43 Pla
Page 46 and 47:
med platsen/området i fokus 45 pla
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
3. socialt kapital, område, indivi
Page 52 and 53:
socialt kapital, område, individ o
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Fakta/fördjupning socialt kapital,
Page 68:
Referenser socialt kapital, område
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
5. epidemiologisk studiedesign, eko
Page 92 and 93:
Fakta/fördjupning Confounders - f
Page 94 and 95:
epidemiologisk studiedesign, ekolog
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
6. DET GEOGRAFISKA PERSPEKTIVET And
Page 106:
det geografiska perspektivet 105 na
Page 109 and 110:
108 platsen, individen och folkhäl
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 118 and 119:
6.2. epidemiologiska data på karta
Page 120 and 121:
Figur 1. Punktkarta (dot map) med b
Page 122 and 123:
epidemiologiska data på kartan: sj
Page 124 and 125:
jämförbara kan man standardisera
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
canceratlas, men väl några region
Page 138 and 139:
6.3.. Hälsa, plats - och tid 137 H
Page 140 and 141:
Hälsa, plats - och tid 139 • Und
Page 142 and 143:
Hälsa, plats - och tid 141 Individ
Page 144 and 145:
Hälsa, plats - och tid 143 constra
Page 146 and 147:
Hälsa, plats - och tid 145 brutto-
Page 148 and 149:
Hälsa, plats - och tid 147 verklig
Page 150:
Hälsa, plats - och tid 149 11. Hä
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176: 174 platsen, individen och folkhäl
Page 224 and 225: 3. platsen, individen och folkhäls
Page 228 and 229: geografiska analyser 227 Ytterligar
Page 230 and 231: geografiska analyser 229 Att dra sl
Page 232 and 233: geografiska analyser 231 8. Lovett
Page 234 and 235: Det mänskliga ögat och hjärnan k
Page 236 and 237: Några analyser i GIS Overlayanalys
Page 238 and 239: geografiska analyser 237 Figur 5. D
Page 240 and 241: geografiska analyser 239 runt punkt
Page 242 and 243: geografiska analyser 241 (någon m
Page 244 and 245: Figur 11. Exempel på Voronoi-diagr
Page 246 and 247: geografiska analyser 245 Figur 13.
Page 248 and 249: geografiska analyser 247 Figur16. M
Page 250 and 251: geografiska analyser 249 men i verk
Page 252 and 253: geografiska analyser 251 Integritet
Page 254 and 255: De databaser som skall användas f
Page 256 and 257: Sammanfattning - geografiskt tillv
Page 258 and 259: 4. platsen, individen och folkhäls
Page 260 and 261: 4. kvalitativ metodologi: situation
Page 262 and 263: kvalitativ metodologi: situationell
Page 276 and 277:
kvalitativ metodologi: situationell
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Avslutning Kvalitativ metodologi, m
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
5. QUALITATIVE COMPARATIVE ANALYSIS
Page 288 and 289:
Vad är QCA? I QCA används boolesk
Page 290 and 291:
qualitative comparative analysis, q
Page 292 and 293:
Page 294 and 295:
Page 296 and 297:
Page 298 and 299:
Tabell 5. Kvinnor Kommungrupp Befol
Page 300 and 301:
Page 302 and 303:
Page 304 and 305:
Page 306:
ler. Kangas förordar en parallell
Page 309 and 310:
Page 311 and 312:
Page 313 and 314:
Page 315 and 316:
Page 317 and 318:
Page 319 and 320:
Page 321 and 322:
Page 324 and 325:
Page 326 and 327:
2. utfallsdata - hälsa och ohälsa
Page 328 and 329:
utfallsdata - hälsa och ohälsa 32
Page 330 and 331:
Page 332 and 333:
Page 334 and 335:
Page 336 and 337:
Page 338 and 339:
Page 340 and 341:
3. SOCIALA BESTÄMNINGSFAKTORER Kar
Page 342 and 343:
sociala bestämningsfaktorer 341 De
Page 344 and 345:
sociala bestämningsfaktorer 343 re
Page 346 and 347:
Folkhälsomålen sociala bestämnin
Page 348 and 349:
• Skattesats sociala bestämnings
Page 350 and 351:
yggande perspektiv skall genomsyra
Page 352 and 353:
sociala bestämningsfaktorer 351 ha
Page 354 and 355:
Page 356 and 357:
4. FYSISK EXPONERING - DATAKÄLLOR
Page 358 and 359:
fysisk exponering - datakällor 357
Page 360 and 361:
Page 362 and 363:
Page 364 and 365:
Page 366 and 367:
SÖKORDLISTA Sökord Grundläggande
Page 368 and 369:
sökordlista 367 Geokodning 160 Gin
Page 370 and 371:
sökordlista 369 Modifyable Area Un
Page 372 and 373:
sökordlista 371 Topografisk karta
show all

Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?