Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

Introduktion Karin Melinder, Anders Schærström
introduktion 13
Intresset för olika forskningsområden går i vågor, blommar upp och försvinner.
Varför vissa metoder och teorier väcker intresse under vissa perioder
finns det inga enkla svar på, det kan ses som ett forskningsområde i sig.
Att det finns ett nyväckt intresse för områdets och platsens betydelse för
hälsan är dock klart. Detta betyder dock inte att forskarna är överens om
på vilket sätt sådana studier skall bedrivas.
Området samlar forskare från flera olika vetenskaper som arbetar på
olika sätt och inte självklart har samma bild av vad som är rätt att göra.
I den här boken presenterar vi ett urval perspektiv och metoder. Vi som
medverkat har inte försökt integrera de olika metoder och perspektiv som
vi står för och känner oss hemma med. I stället har vi valt att låta perspektiven
och metoderna stå för sig själva. Ändå framgår det nog att det finns
många beröringspunkter. I grunden söker vi alla svar på samma slags frågor
om hur olika omgivningar påverkar hälsan för individer och grupper. Förhoppningsvis
har vi gett dig, läsare, något nytt uppslag och någon ny
impuls men kanske inte övertygat någon om att ett visst perspektiv eller en
viss metod leder till den fullständiga och sanna bilden av hälsans och ohälsans
samband med omgivningen.
Hur mycket fokus läggs på hälsa kan variera. För vissa, t ex epidemiologer,
är individens hälsa det centrala och man intresserar sig för om det går
att hitta belägg för att andra egenskaper än de som klart kan kopplas till
individen, t.ex. var hon bor, kan visas ha ett samband med hälsa.
Andra (geografer) har som sitt primära studieområde platsen eller
områdets betydelse för människan, däribland för hennes hälsa.
Statsvetare och sociologer har också bedrivit komparativa studier där
olika nationer eller regioner jämförts utifrån olika aspekter, t ex olika
former av välfärd eller demokrati.
Som en röd tråd genom studier av område och hälsa går rädslan för det
ekologiska felslutet (ecological fallacy). Ekologiska felslut har blivit synonymt
med att studera något på grupp- eller områdesnivå, när det egentligen
innebär att man inte skall dra slutsatser om samband som tagits fram på en
nivå på en annan nivå. Sambanden kan skilja sig på olika nivåer. Ett exempel
är sambandet mellan självmord och arbetslöshet. På individnivå kan man
hitta ett samband mellan arbetslöshet och självmord, d.v.s. personer som är