Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

kvalitativ metodologi: situationell interaktion och positionerad kunskap 275
och nyttiggöras. Bägge dessa processer tar tid och innebär merarbete. De
goda nyheterna är att inom framgångsrika fält där forskning och praktiknära
tillämpning interagerar väl, har det visat sig att det livaktiga utbytet
varit ömsesidigt utvecklande och lett till höjd kvalitet för bägge parter.
2. Den andra ingången till att benämna och behandla förgivettagna premisser
och tolkningsramar går via begreppen ontologi, epistemologi och
axiologi. Med andra ord genom läror om det verkliga, det sanna och det
goda i relation till akademisk kunskap. 3
Introduktionen av kvalitativa
ansatser inom (folk)hälsoforskning och folkhälsoarbete kan innebära att
ontologiska, epistemologiska och axiologiska brottytor friläggs. Uttalade
och outtalade föreställningar om hur världen är beskaffad, vilket slags kunskap
om världen som är möjlig eller eftersträvansvärd samt vilken positiv
roll denna kunskap kan eller bör spela, präglar ju problemformulering,
genomförande, presentation och tillämpning av all kunskap. Olika kunskapsaktörer;
politiker, beställare, forskningsråd, handledare, kollegor,
avnämare, samarbetspartners, informanter och förstås forskaren själv, har
olika perspektiv på dessa frågor. Ofta faller det på den enskilda forskarens
lott att försöka jämka mellan dessa föreställningsvärldar, vilket kan ske
med större eller mindre framgång. Forskaren kan sträva efter samsyn, harmonisering
och konsensus, eller bejaka paradoxer, motsättningar och konflikter
som tecken på problematiseringens relevans.
Att betrakta mötet mellan forskaren och andra kunskapsaktörer som
situationell interaktion kan öppna möjligheter för samtal och samarbete
trots skilda ontologier, epistemologier och axiologier. Kunskapsmålen för
den forskande akademikern och praktikern i en organisation är till exempel
inte identiska, varken till innehåll, form eller vad gäller tidshorisont.
Trots det öppnar många organisationer sin verksamhet som resurs för den
kvalitative forskaren; organisationen med förhoppning att det gagnar och
utvecklar verksamheten, forskaren med förhoppning att generera empiri.
Det ömsesidiga utbytet för de inblandade parterna ökar om intressekonflikter
och intressegemenskap kan formuleras och diskuteras på ett tidigt
stadium i processen. Se figur 3.
3 Vad som räknas som ontologiska respektive epistemologiska frågor varierar självfallet inom olika
traditioner. Ett vetenskapligt faktum kan till exempel å ena sidan förstås som ontologi, ett ”sakernas
tillstånd”, ett naturligt fenomen i världen, eller å andra sidan förstås som epistemologi, en
kunskapsform, en vetenskapens nuvarande och tillfälliga ståndpunkt.