Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

områdesbegreppen inom socialepidemiologin 183
teorier om social integration tjänat som inspirationskälla både för de
forskningstraditioner som intresserat sig för hälsoeffekter av individers
sociala nätverk och för dem som senare fokuserat på socialt kapital och liknande
aspekter av den sociala kontexten. Exemplet har dock på epidemiologiskt
vis gjorts lite fyrkantigt. Kanske kan man också säga att det gör
Durkheim orättvisa eftersom han egentligen inte studerade sambandet
mellan religion och suicid som epidemiolog. Han såg snarare suicidfrekvensen
som en indikator på eller empiriskt stöd för sociologiska teorier
om anomiska samhällen och deras effekter på människor.
Den individuella inferensnivån handlar om att vilja uttala sig om vad
som ökar individernas risk för självmord, exempelvis att ha en viss religion
med till den hörande normer, i det här fallet att vara protestant jämfört med
att vara katolik. Motsvarande ekologiska inferens är att ju mer protestantiskt
eller anomiskt ett samhälle är, ju högre suicidincidens har det. Det
finns också en intressant frågeställning om förekomst av en kontextuell
effekt, exempelvis att det är särskilt farligt för en protestant att leva i ett
samhälle dominerat av protestanter eftersom det skapar just en anomisk
effekt. I grunden är det en fråga om inferens på individnivå eftersom hypotesen
är att kontexten ökar individens risk för suicid. Man kan också tänka
sig andra kontextuella hypoteser, exempelvis att det är särskilt riskabelt
från suicidsynpunkt att leva med en minoritetsreligon, det vill säga som
katolik i ett av protestanter dominerat samhälle.
Ekologisk bias och andra typer av felslut
Med hjälp av de distinktioner som presenterats kan vi nu identifiera några
olika typer av felslut som kan uppstå om man okritiskt tolkar resultatet
från studier utöver de begränsningar som upplägget tillåter. Risken för ekologiska
felslut är ett välkänt och centralt problem med ekologiska studier.
Att det finns många storkar i områden där det föds många barn betyder
inte att storken nödvändigtvis är inblandad i de olika individuella mekanismer
som ligger bakom barnafödandet. Det ekologiska felslutet uppstår i en
situation med cross-levelinferens, det vill säga när man försöker dra slutsatser
om ett samband på individnivå från data på aggregerad nivå. Den
empiri som Durkheim redovisade var bland annat att suicidincidensen i
olika tyska stater samvarierade med andelen protestanter i småstaternas
befolkningar. En nutida beräkning baserad på data från denna ekologiska