Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

Avslutning
Kvalitativ metodologi, med dess olika metoder och analytiska grepp, öppnar
för annorlunda frågor, annorlunda beskrivningar, och inte minst
annorlunda förhållningssätt till kunskap. Oavsett om våra kartor av områden,
individer och hälsa består av punkter, linjer, teorier eller berättelser så
är dessa kartor med och formar den värld de beskriver. Det är bland annat
med hjälp av dessa kartor som politiker, praktiker och medborgare orienterar
sig, fattar beslut och väljer vägar. Innehållsrika och variationsrika kartor,
kartor som ger insikter i andra människors hälsolandskap, kartor med
marginalanteckningar om sådant som inte riktigt passar in i mallen, allt
detta bidrar till ödmjukhet inför uppgiften och respekt för komplexiteten i
fenomen som har att göra med oss människor, vår värld och vår hälsa.
Referenser
kvalitativ metodologi: situationell interaktion och positionerad kunskap 279
1. Johnston RJ, Gregory D, Pratt G, Watts M. The Dictionary of Human
Geography. Oxford: Blackwell Publishing Ltd; 2000.
2. Baxter J, Eyles J. Evaluating qualitative research in social geography:
establishing ”rigour” in interview analysis. Transactions of the Institute
of British Geographers 1997;22:505-25.
3. Bailey C, White C, Pain R. Evaluating qualitative research: dealing with the
tension between ”science” and ”creativity”. Area 1999;31(2);169-78.
4. Schough K. Försörjningens geografier och paradoxala rum. Karlstad:
Karlstad University Studies; 2001.
5. Ley D, Mountz A. Interpretation, representation, positionality: issues in
field research in human geography. In: Limb M, Dweyer C, eds.
Qualitative Methodologies for Geographers. Issues and Debates.
London: Arnold; 2001.
6. Haraway D. Simians, Cyborgs, and Women: the reinvention of nature. New
York: Routledge; 1991.