Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut
Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut
Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kvalitativ metodologi: situationell interaktion <strong>och</strong> positionerad kunskap 261<br />
metoden används för att pröva teori. En komplementär syn motiverar då<br />
kombinationen <strong>och</strong> vidmakthåller (med ett post-positivistiskt språkbruk)<br />
en olycklig dikotomi.<br />
En förutsättning för ett ömsesidigt berikande (vilket jag menar absolut<br />
är att föredra framför ett epistemologiskt sammansmältande) är att kvantitativt<br />
orienterade forskare <strong>och</strong> praktiker, utvecklar former för att behandla<br />
statistiska <strong>och</strong> kartografiska presentationsformer såsom lokaliserbara,<br />
strategiskt konstruerade skapelser. De utsnitt, kategorier, variabler eller<br />
koder som byggs upp <strong>och</strong> framställs ur databaser (inklusive de kartografiska)<br />
behöver problematiseras <strong>och</strong> positioneras. Förslagen på ingångar till<br />
reflekterande arbete som presenteras i det här kapitlet kan därför med fördel<br />
läsas <strong>och</strong> beaktas av såväl kvalitativt som kvantitativt orienterade forskare<br />
<strong>och</strong> praktiker. Samtidigt betonas att det kan finnas anledning att<br />
utveckla ett mer gemensamt samtalsrum för utvärderingskriterier för kvalitativ<br />
rumslig analys (2, 3). Baxter <strong>och</strong> Eyles (2) föreslår en sådan begreppsapparat<br />
centrerad kring kriterier för trovärdighet, överförbarhet, tillförlitlighet<br />
<strong>och</strong> konfirmerbarhet (tillämpad på en konkret studie exempelvis av<br />
Schough, 4). Men listan är inte avsedd som en absolut måttstock, så att ju<br />
fler delkriterier som bockas av desto bättre eller säkrare är resultaten, utan<br />
utgör snarare ett redskap för att reflexivt diskutera en studies styrkor <strong>och</strong><br />
svagheter, begränsningar <strong>och</strong> utgångspunkter, samt inte minst relationen<br />
mellan de olika kontexter som via forskaren möts i studien. Den stora<br />
utmaningen är att bedöma var, när <strong>och</strong> hur gränsen skall dras mellan<br />
reflekterande, relevant <strong>och</strong> rigorös kontextualisering å ena sidan, <strong>och</strong> centristisk,<br />
narcissistisk självbespegling å andra sidan (5). Svaret på den frågan<br />
kan bara besvaras preliminärt <strong>och</strong> är bara giltigt inom varje kunskapskollektiv.<br />
Som framgår av det här kapitlet vill jag argumentera för en metodutveckling<br />
<strong>och</strong> en metodtillämpning som är förenlig med en syn på kunskap<br />
som skapad kontextuellt, producerad från situationer vars sociala <strong>och</strong> geografiska<br />
relationer inte går att avgränsa från den värld som skall representeras.<br />
Ett geografiskt, eller rumsligt, perspektiv på kvalitativ metodologi<br />
erbjuder möjligheter att skapa begrepp för den praktik <strong>och</strong> rumslighet som<br />
karakteriserar situationell interaktion. Men för att undvika det Haraway<br />
(6) kallar ”Gudstricket”, det vill säga avstå från att presentera kunskap<br />
som en spegelbild av världen, skapad från ingenstans eller från närmast
Change language