Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut
Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut
Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
56 platsen, <strong>individen</strong> <strong>och</strong> <strong>folkhälsan</strong> – teorier, metoder <strong>och</strong> tolkningar<br />
Analytiska metodproblem vid studier av socialt kapital <strong>och</strong> hälsa<br />
I flera av de studier där man tillämpat metoder för multinivåanalys så har<br />
man använt samma (eller en snarlik) variabel för att skatta bidraget av den<br />
kontextuella effekten, då man samtidigt tar hänsyn till den kompositionella<br />
effekten. I denna typ av studier har den kontextuella effekten (det vill<br />
säga effekten av områdesexponeringen) oftast bedömts som ringa, jämfört<br />
med den kompositionella effekten (effekten av den individuella exponeringen).<br />
Kritiker av denna tolkning har dock påpekat det problematiska<br />
med att betrakta områdesexponeringar <strong>och</strong> individexponeringar som confounders<br />
utan att anta något inbördes kausalitetsförhållande, vilket den<br />
nämnda tolkningen förutsätter.<br />
En styrka hos vissa av metodpaketen för multinivåanalys är att de kan<br />
detektera <strong>och</strong> skatta effekten av synergi mellan exponeringar på områdesnivå<br />
<strong>och</strong> exponeringar på individuell nivå (21), vilket är ett viktigt område<br />
att belysa vid studier av socialt kapital <strong>och</strong> hälsa. Detta rör viktiga frågeställningar<br />
av typen huruvida det har större konsekvenser för hälsan att<br />
vara arbetslös i ett geografiskt område med en hög tillit eller högt socialt<br />
deltagande, jämfört med i ett område med låg tillit eller lågt socialt deltagande.<br />
Ett annat problem i de flesta av dessa studier är användningen av prevalensmåttet<br />
då effekten av områdesexponeringen skattas, eftersom prevalensen<br />
inte är ett optimalt sjukdomsmått för att analysera kausalitet (22).<br />
Detta eftersom prevalensmåttet är en blandning av en viss sjukdoms incidens<br />
<strong>och</strong> durationen av detta tillstånd. Rent teoretiskt kan därför en relation<br />
mellan en viss exponering <strong>och</strong> högre prevalens av en allvarlig sjukdom<br />
(exempelvis hjärtsvikt) lätt tolkas som om denna exponering är en orsak till<br />
detta tillstånd, när i stället denna faktor kanske ökar prevalensen genom att<br />
fler individer med tillståndet i fråga överlever längre tack vare exponeringen<br />
(vilket också resulterar i en ökad prevalens i en given befolkning).<br />
Omvänt skulle en exponering som leder till snabbare död i ett visst tillstånd<br />
(<strong>och</strong> därför till en lägre prevalens vid en given incidens), kunna misstolkas<br />
som en skyddande faktor.<br />
En annan viktig metodaspekt vid studier av socialt kapital <strong>och</strong> ohälsa,<br />
rör begreppet induktionstid, det vill säga den tid som förflyter från en<br />
exponeringsdebut till dess sjukdomen bryter ut hos en individ (22). Denna<br />
bestämmer vilka sjukdomstillstånd som lämpar sig bäst för att försöka<br />
knyta till begreppet socialt kapital. Ofta utgörs den beroende variabeln i
Change language