Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Förord På Statens folkhälsoinstitut har ett arbete inletts med att göra analyser på kommunal och regional nivå. Hittills har detta arbete främst resulterat i Kommunala basfakta för folkhälsoplanering, som finns på institutets hemsida, www.fhi.se. I dessa basfakta finns statistik på kommunnivå som mäter indikatorer på de elva folkhälsopolitiska målområdena. I en speciell Atlas över Sveriges kommuner presenterades de data som ingick i den första versionen av Kommunala basfakta för folkhälsoplanering i kartform. Ungefär samtidigt analyserades också den ingående statistiken för olika typer av kommuner i rapporten Hälsan och dess bestämningsfaktorer. Jämsides med detta arbete har en teoretisk och metodologisk diskussion förts i ett nätverk för områdesvisa analyser som initierats av Statens folkhälsoinstitut. I nätverket har ingått forskare och praktiker som varit aktiva med att göra hälsoanalyser där platsen och det geografiska området varit en utgångspunkt. Under dessa diskussioner framkom att det fanns ett intresse av att sprida den kunskap som personerna i nätverket står för även utanför detta. Som ett första led för att göra detta anordnades ett seminarium på den första Folkhälsostämman år 2003. Det andra ledet var en forskningskurs, Område, individ och hälsa som genomfördes på Karolinska Institutet våren 2004. Det kursmaterial som då användes ligger till grund för denna bok, även om materialet har bearbetats och till vissa delar kompletterats. Rapporten vänder sig till forskare och folkhälsoplanerare som vill få en överblick över vilka metoder som finns för att göra folkhälsoanalyser med platsen som utgångspunkt. Rapporten har inte för avsikt att fungera som en handbok utan mera att ge idéer och uppslag för den som funderar på att göra egna analyser. Redaktörer för rapporten har varit Karin Melinder och Anders Schærström. Respektive medförfattare ansvarar för sina egna kapitel. Gunnar Ågren Generaldirektör förord 7
8 platsen, individen och folkhälsan – teorier, metoder och tolkningar Författarpresentationer Danuta Biterman. Fil. lic. i sociologi med demografisk inriktning. Särskild kompetens inom områden som sociala förhållanden samt boende segregation med tyngdpunkt på invandrarnas levnadsförhållanden. Arbetar för närvarande på Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen, projektledare för Sociala rapporten 2006. Peeter Fredlund. Statistiker och utredare vid Statens folkhälsoinstituts analysenhet. Fil. kand., MPH. Arbetar med databaser och statistiska analyser. Johan Hallqvist. Johan Hallqvist är docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet och överläkare vid Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Han leder en forskargrupp i socialepidemiologi som studerar mekanismer bakom de sociala skillnaderna i sjukdomsrisk med fokus på samverkan mellan tidiga och sena exponeringar under livsförloppet, den sociala kontextens betydelse och triggerfaktorers roll. Han har tidigare under 11 år varit rådgivare i socialdepartementet och bland annat sekreterare i folkhälsogruppen. Susanne Holland. Utredare vid Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen. Fil. kand. i sociologi. Samordningsansvar för statistikpresentationsprogrammet Folkhälsan i Siffror med specifikt ansvar för Hur mår Sverige? Maria Kölegård Stjärne. MPH och doktorand i folkhälsovetenskap med särskild inriktning epidemiologi på institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet och anställd på CHESS (Centre for Health Equity Studies) Stockholms universitet/Karolinska Institutet. Studerar grannskapets sociala kontext och dess påverkan på hjärtinfarktsinsjuknande med övergripande syfte att identifiera väsentliga kontextuella aspekter och belysa mekanistiska frågeställningar. Michael Lundberg. Statistiker vid Statens folkhälsoinstituts analysenhet. Fil. kand., MPH. Arbetar med databaser och statistiska analyser.
Page 1 and 2: Platsen, individen och folkhälsan
Page 3 and 4: ©Statens folkhälsoinstitut R 2005
Page 5 and 6: Del C: Datakällor _ _ _ _ _ _ _ _
Page 7: 6 platsen, individen och folkhälsa
Page 11 and 12: 10 platsen, individen och folkhäls
Page 17 and 18: 16 platsen, individen och hälsan U
Page 34 and 35: 2. platsen, individen och folkhäls
Page 36 and 37: 2. MED PLATSEN/OMRÅDET I FOKUS Kar
Page 38 and 39: med platsen/området i fokus 37 age
Page 40 and 41: med platsen/området i fokus 39 I d
Page 42 and 43: Referenser med olatsen/området i f
Page 44 and 45: med platsen/området i fokus 43 Pla
Page 46 and 47: med platsen/området i fokus 45 pla
Page 48 and 49: 3. platsen, individen och folkhäls
Page 50 and 51: 3. socialt kapital, område, indivi
Page 52 and 53: socialt kapital, område, individ o
Page 58 and 59:
socialt kapital, område, individ o
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Fakta/fördjupning socialt kapital,
Page 68:
Referenser socialt kapital, område
Page 71 and 72:
70 platsen, individen och folkhäls
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 88 and 89:
5. platsen, individen och folkhäls
Page 90 and 91:
5. epidemiologisk studiedesign, eko
Page 92 and 93:
Fakta/fördjupning Confounders - f
Page 94 and 95:
epidemiologisk studiedesign, ekolog
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
6. DET GEOGRAFISKA PERSPEKTIVET And
Page 106:
det geografiska perspektivet 105 na
Page 109 and 110:
108 platsen, individen och folkhäl
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 118 and 119:
6.2. epidemiologiska data på karta
Page 120 and 121:
Figur 1. Punktkarta (dot map) med b
Page 122 and 123:
epidemiologiska data på kartan: sj
Page 124 and 125:
jämförbara kan man standardisera
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
canceratlas, men väl några region
Page 138 and 139:
6.3.. Hälsa, plats - och tid 137 H
Page 140 and 141:
Hälsa, plats - och tid 139 • Und
Page 142 and 143:
Hälsa, plats - och tid 141 Individ
Page 144 and 145:
Hälsa, plats - och tid 143 constra
Page 146 and 147:
Hälsa, plats - och tid 145 brutto-
Page 148 and 149:
Hälsa, plats - och tid 147 verklig
Page 150:
Hälsa, plats - och tid 149 11. Hä
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
3. GEOGRAFISKA ANALYSER Anders Sch
Page 228 and 229:
geografiska analyser 227 Ytterligar
Page 230 and 231:
geografiska analyser 229 Att dra sl
Page 232 and 233:
geografiska analyser 231 8. Lovett
Page 234 and 235:
Det mänskliga ögat och hjärnan k
Page 236 and 237:
Några analyser i GIS Overlayanalys
Page 238 and 239:
geografiska analyser 237 Figur 5. D
Page 240 and 241:
geografiska analyser 239 runt punkt
Page 242 and 243:
geografiska analyser 241 (någon m
Page 244 and 245:
Figur 11. Exempel på Voronoi-diagr
Page 246 and 247:
geografiska analyser 245 Figur 13.
Page 248 and 249:
geografiska analyser 247 Figur16. M
Page 250 and 251:
geografiska analyser 249 men i verk
Page 252 and 253:
geografiska analyser 251 Integritet
Page 254 and 255:
De databaser som skall användas f
Page 256 and 257:
Sammanfattning - geografiskt tillv
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
4. kvalitativ metodologi: situation
Page 262 and 263:
kvalitativ metodologi: situationell
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Avslutning Kvalitativ metodologi, m
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
5. QUALITATIVE COMPARATIVE ANALYSIS
Page 288 and 289:
Vad är QCA? I QCA används boolesk
Page 290 and 291:
qualitative comparative analysis, q
Page 292 and 293:
Page 294 and 295:
Page 296 and 297:
Page 298 and 299:
Tabell 5. Kvinnor Kommungrupp Befol
Page 300 and 301:
Page 302 and 303:
Page 304 and 305:
Page 306:
ler. Kangas förordar en parallell
Page 309 and 310:
Page 311 and 312:
Page 313 and 314:
Page 315 and 316:
Page 317 and 318:
Page 319 and 320:
Page 321 and 322:
Page 324 and 325:
Page 326 and 327:
2. utfallsdata - hälsa och ohälsa
Page 328 and 329:
utfallsdata - hälsa och ohälsa 32
Page 330 and 331:
Page 332 and 333:
Page 334 and 335:
Page 336 and 337:
Page 338 and 339:
Page 340 and 341:
3. SOCIALA BESTÄMNINGSFAKTORER Kar
Page 342 and 343:
sociala bestämningsfaktorer 341 De
Page 344 and 345:
sociala bestämningsfaktorer 343 re
Page 346 and 347:
Folkhälsomålen sociala bestämnin
Page 348 and 349:
• Skattesats sociala bestämnings
Page 350 and 351:
yggande perspektiv skall genomsyra
Page 352 and 353:
sociala bestämningsfaktorer 351 ha
Page 354 and 355:
Page 356 and 357:
4. FYSISK EXPONERING - DATAKÄLLOR
Page 358 and 359:
fysisk exponering - datakällor 357
Page 360 and 361:
Page 362 and 363:
Page 364 and 365:
Page 366 and 367:
SÖKORDLISTA Sökord Grundläggande
Page 368 and 369:
sökordlista 367 Geokodning 160 Gin
Page 370 and 371:
sökordlista 369 Modifyable Area Un
Page 372 and 373:
sökordlista 371 Topografisk karta
show all

Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?