Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

320 platsen, individen och folkhälsan – teorier, metoder och tolkningar
Fakta/fördjupning
Bakgrundskartor
Digitala kartdatafiler med lämplig (lagom) mängd bakgrundsuppgifter
behövs för att man skall kunna orientera sig i rummet och kartans
koordinatsystem är en förutsättning för att placera ut sjukdomsdata
i rummet. I GIS-programmen kan lämplig typ och mängd av
objekt lätt väljas från olika skikt, så att en för uppgiften lämplig bakgrundskarta
(backcloth map) erhålls med rätt avvägd mängd detaljer
(vägar, sjöar, tätorter, vattendrag etc.). Skalan kan självfallet variera
efter behov och flertalet av de vanligaste kartorna finns numera i
digital form och kan beställas från Lantmäteriverket. Tillgång till
olika typer av kartor framgår av den samlade kartplan som utgivits
av Lantmäteriet, SGU, SMHI och Sjöfartsverket (Kartplan 2004).
Den kan även besökas på webben: www.lm.se/kartplan. Flertalet
kartor finns i digital form i vektorformat, som är det mest användbara.
Olika attributdata (kartlager) kan köpas separat. Exempelvis kan
en karta med höjdkurvor köpas med olika upplösning (ekvidistans
mellan höjd-isolinjer). Behövs enbart en bakgrundskarta kan en rasterkarta
ibland vara tillräcklig och denna kan inlemmas med rätt
koordinater i andra digitala karttyper (vektorformat) som en bild.
För många tillämpningar kan det räcka det med Röda kartans skala
(översiktskarta i skala 1:250 000) från Lantmäteriet/Metria, men
kartor med högre upplösning är ibland nödvändiga. Det är viktigt att
alla skikt i den slutliga digitala kartan har samma projektion och
koordinatsystem, vanligen RT90 (2,5 gon väst) som är något av
svensk standard. Effekterna blir annars att kartans perspektiv deformeras
eller att olika skikt hamnar på olika ställen på jordens yta i
GIS-programmet. I många fall behöver man själv tillverka sina kartor
(till exempel exponeringskartor) genom digitalisering i ett GIS-program.