Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

qualitative comparative analysis, qca 303 eller att tröskelvärdena kan utarbetas induktivt, det vill säga under analysens gång. Det finns i dag metoder för att undvika tudelningen, med hjälp av dataprogrammet Tosmana. I Tosmana kan man visuellt se var de olika fallen ligger längs en X-axel och med hänsyn till detta bestämma var man vill lägga de olika gränserna (http://www.compasss.org). 2. I analysen uppkommer rent logiska fall, som enbart finns i teorin och ej i verkligheten. En sanningstabell, ett begrepp som används av Ragin, skall innehålla alla teoretiskt möjliga kombinationer, inte bara de som finns i verkligheten. Svaret på den kritiken är att alla analyser är förenklande, till skillnad från många andra metoder syns detta i QCA. 3. QCA är alltför känslig för enskilda fall, eftersom ett fall kan förändra resultatet totalt. Svaret på den kritiken är att avsikten inte är att hitta den enda lösningen utan olika lösningar och hur dessa är kopplade till det enskilda fallet. Därför kan ett enstaka fall göra att man upptäcker en ny lösning. 4. Urvalet av variabler är enligt vissa svårare att göra i QCA än i andra analyser, eftersom forskaren är begränsad till ett fåtal variabler. Svaret på detta är att det är en utmaning för alla forskare att välja vilka variabler man skall studera. QCA kan hjälpa till genom möjligheten att genomföra olika explorativa analyser där forskaren undersöker varje variabel för sig och ofta sedan sammanfogar flera variabler till en makrovariabel. 5. I samhällsvetenskapen är oberoende variabler ofta inte oberoende av varandra utan ihopkopplade. Svaret är att QCA inte talar om beroende eller oberoende variabler utan förutsättningar (conditions). 6. Problemet med svarta lådan, det vill säga att man inte ser hur slutsatserna dras. Svaret på detta är att det inte är ett mål för QCA att visa upp innehållet i svarta lådan, utan att detta är en uppgift för forskaren. 7. QCA är statisk vilket även författaren tycker är ett problem. Tidsdimensionen går inte att inkludera i analysen. Tidsdimension kan dock införlivas i QCA genom att bland annat operationalisera vissa förhållanden så att de blir dynamiska. Fallen kan också väljas med den utgångspunkten.
304 platsen, individen och folkhälsan – teorier, metoder och tolkningar Man kan till exempel ha fall från olika tidpunkter, före och efter en viss viktig händelse. Jämförelse med andra metoder Olli Kangas (6) har gjort en jämförelse mellan regressionsanalyser, klusteranalyser och QCA. Han utgick från en indelning i tre typer av välfärdsnationer: den socialdemokratiska, den liberala och den korporativistiska. Studieobjektet var betydelsen av en mobiliserad arbetarklass, styrkan i de kristdemokratiska partierna och den politiska högerns svaghet. Den beroende variabeln var ett additivt index som mätte kvaliteten på sjukförsäkringen. Ingående faktorer i denna var inkomstbortfall, karensdagar och hur länge man skulle ha varit anställd innan försäkringen börjar gälla. Hypotesen var att välfärden ansågs viktigare om de borgerliga partierna var splittrade, om arbetarklassen var mobiliserad och om de kristdemokratiska partierna var starka. I regressionsanalysen användes ordinary least square (OLS), som exkluderar outliers. Två tidpunkter mäts, 1950 och 1985. För 1985 styrks betydelsen av kristna partier, för 1985 betydelsen av en enad arbetarklass och även en splittrad borgerlighet. I QCA-analysen använder man medelvärdet som gräns. De länder som överskrider gränsvärdet får en 1:a, övriga tilldelas en 0:a. QCA bekräftade resultaten. Före 1950 var kristna partier den viktigaste orsaken till högt skydd. För 1985 visade resultaten att ett högt skydd kan fås både i länder med starka kristdemokratiska partier och i länder med en stark mobilisering av arbetarklassen och ett svagt borgerligt block. En viss nyansering av resultaten skedde, en stark arbetarklass kombinerad med en enad borgerlighet ger ett svagt försäkringsskydd. QCA visar också att ett relativt starkt borgerligt block inför ett starkt försäkringssystem enbart om detta har religiös förankring. QCA visar lättare på flerorsakssamband där ett relativt litet antal fall inte tillåter ett nyanserat användande av regressionsanalyser. Svagheten med QCA är att en förändring för ett enstaka värde kan leda till stora förändringar i orsaksanalysen. Dessutom kan den dikotoma indelningen av variabler leda till överförenkling. I jämförelse med regressionsanalyser är det svårare att bestämma hur stor inverkan olika variabler har. Även en variabel som har liten betydelse blir kvar om den inte är logiskt onödig. Detta kan dock tas hänsyn till genom urvalet av förklaringsvariab-
Page 1 and 2:
Platsen, individen och folkhälsan
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2005
Page 5 and 6:
Del C: Datakällor _ _ _ _ _ _ _ _
Page 7 and 8:
6 platsen, individen och folkhälsa
Page 9 and 10:
8 platsen, individen och folkhälsa
Page 11 and 12:
10 platsen, individen och folkhäls
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
16 platsen, individen och hälsan U
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 34 and 35:
2. platsen, individen och folkhäls
Page 36 and 37:
2. MED PLATSEN/OMRÅDET I FOKUS Kar
Page 38 and 39:
med platsen/området i fokus 37 age
Page 40 and 41:
med platsen/området i fokus 39 I d
Page 42 and 43:
Referenser med olatsen/området i f
Page 44 and 45:
med platsen/området i fokus 43 Pla
Page 46 and 47:
med platsen/området i fokus 45 pla
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
3. socialt kapital, område, indivi
Page 52 and 53:
socialt kapital, område, individ o
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Fakta/fördjupning socialt kapital,
Page 68:
Referenser socialt kapital, område
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
5. epidemiologisk studiedesign, eko
Page 92 and 93:
Fakta/fördjupning Confounders - f
Page 94 and 95:
epidemiologisk studiedesign, ekolog
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
6. DET GEOGRAFISKA PERSPEKTIVET And
Page 106:
det geografiska perspektivet 105 na
Page 109 and 110:
108 platsen, individen och folkhäl
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 118 and 119:
6.2. epidemiologiska data på karta
Page 120 and 121:
Figur 1. Punktkarta (dot map) med b
Page 122 and 123:
epidemiologiska data på kartan: sj
Page 124 and 125:
jämförbara kan man standardisera
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
canceratlas, men väl några region
Page 138 and 139:
6.3.. Hälsa, plats - och tid 137 H
Page 140 and 141:
Hälsa, plats - och tid 139 • Und
Page 142 and 143:
Hälsa, plats - och tid 141 Individ
Page 144 and 145:
Hälsa, plats - och tid 143 constra
Page 146 and 147:
Hälsa, plats - och tid 145 brutto-
Page 148 and 149:
Hälsa, plats - och tid 147 verklig
Page 150:
Hälsa, plats - och tid 149 11. Hä
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
3. GEOGRAFISKA ANALYSER Anders Sch
Page 228 and 229:
geografiska analyser 227 Ytterligar
Page 230 and 231:
geografiska analyser 229 Att dra sl
Page 232 and 233:
geografiska analyser 231 8. Lovett
Page 234 and 235:
Det mänskliga ögat och hjärnan k
Page 236 and 237:
Några analyser i GIS Overlayanalys
Page 238 and 239:
geografiska analyser 237 Figur 5. D
Page 240 and 241:
geografiska analyser 239 runt punkt
Page 242 and 243:
geografiska analyser 241 (någon m
Page 244 and 245:
Figur 11. Exempel på Voronoi-diagr
Page 246 and 247:
geografiska analyser 245 Figur 13.
Page 248 and 249:
geografiska analyser 247 Figur16. M
Page 250 and 251:
geografiska analyser 249 men i verk
Page 252 and 253:
geografiska analyser 251 Integritet
Page 254 and 255: De databaser som skall användas f
Page 256 and 257: Sammanfattning - geografiskt tillv
Page 258 and 259: 4. platsen, individen och folkhäls
Page 260 and 261: 4. kvalitativ metodologi: situation
Page 262 and 263: kvalitativ metodologi: situationell
Page 280 and 281: Avslutning Kvalitativ metodologi, m
Page 286 and 287: 5. QUALITATIVE COMPARATIVE ANALYSIS
Page 288 and 289: Vad är QCA? I QCA används boolesk
Page 290 and 291: qualitative comparative analysis, q
Page 298 and 299: Tabell 5. Kvinnor Kommungrupp Befol
Page 306: ler. Kangas förordar en parallell
Page 309 and 310: 308 platsen, individen och folkhäl
Page 326 and 327: 2. utfallsdata - hälsa och ohälsa
Page 328 and 329: utfallsdata - hälsa och ohälsa 32
Page 340 and 341: 3. SOCIALA BESTÄMNINGSFAKTORER Kar
Page 342 and 343: sociala bestämningsfaktorer 341 De
Page 344 and 345: sociala bestämningsfaktorer 343 re
Page 346 and 347: Folkhälsomålen sociala bestämnin
Page 348 and 349: • Skattesats sociala bestämnings
Page 350 and 351: yggande perspektiv skall genomsyra
Page 352 and 353: sociala bestämningsfaktorer 351 ha
Page 354 and 355:
Page 356 and 357:
4. FYSISK EXPONERING - DATAKÄLLOR
Page 358 and 359:
fysisk exponering - datakällor 357
Page 360 and 361:
Page 362 and 363:
Page 364 and 365:
Page 366 and 367:
SÖKORDLISTA Sökord Grundläggande
Page 368 and 369:
sökordlista 367 Geokodning 160 Gin
Page 370 and 371:
sökordlista 369 Modifyable Area Un
Page 372 and 373:
sökordlista 371 Topografisk karta
show all

Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?