Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

236 platsen, individen och folkhälsan – teorier, metoder och tolkningar
Figur 4. Selektiv utsökning av information i ett GIS med så kallad overlayteknik och boolesk logik.
till de databaser som representerar de olika skikten i den digitala kartan
enligt vad som beskrivits ovan i figur 3. Den definierade (utsökta) befolkningsandelen
kan på detta sätt i datafilen tilldelas attributet att tillhöra ett
speciellt socio-ekonomiskt område (aggregat på areell nivå), vårdcentralsområde
eller både och, det vill säga både tillhöra ett vårdcentralsområde
och en viss socioekonomisk nivå. Urvalet (utsökningen) kan sedan delas
upp i köns- och åldersspecifika grupper i den vidare analysen.
Rutnätsanalys
I vissa fall kan det vara av värde att frångå administrativa områden som
kommuner, församlingar eller nyckelkodsområden (NYKO), eftersom
dessa kan dela naturligt sammanhörande observationer mellan områden
eller vara för stora eller för små för att ge den bästa kombinationen av lokala
variationer men ändå täcka en stor yta. En rutnätsanalys kan användas
för att räkna observationer eller kvoter mellan olika skikt vilket kan göras
mellan rasterfiler (med till exempel MapAlgebra“, som är ett rasterkalkylprogram
i ArcGis). En ruta kan även utgöra entiteten för en summerad
z-variabel (till exempel incidenstal) framräknat för rutan och som sedan
betraktas som en punkt (centroiden) och kan ligga till grund för en modellering
av en större yta om man önskar fånga den globala variationen.
Exempel på gången från punktkarta till ett rutnät, där varje ruta kan hanteras
som enskilda polygoner och schatteras efter variabelvärde som kan
vara antal, incidens eller andra epidemiologiska mått, visas i figur 5.
Det bör observeras att en förändring av kartans skala (och rutornas
storlek) kan ge något olika resultat på en z-variabel (till exempel SMR).