29.08.2013 Views

Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

socialt kapital, område, individ <strong>och</strong> hälsa 57<br />

socialepidemiologiska studier av en aggregerad entitet, exempelvis totalmortalitet.<br />

Denna entitet består givetvis av en rad olika tillstånd med helt<br />

olika induktionstider (exempelvis hjärt-kärlsjukdom, cancersjukdomar<br />

eller dödsfall genom skador). Några av dessa tillstånd har induktionstider<br />

på flera decennier, andra har extremt korta induktionstider. Det blir därför<br />

problematiskt när man försöker skatta en gemensam områdeseffekt.<br />

Samma typ av problem uppträder rimligen även då man använder entiteten<br />

självskattad hälsa som beroende variabel, vilken även denna sannolikt<br />

beror på en rad olika delkomponenter med mycket varierande induktionstid<br />

mellan exponering <strong>och</strong> effekt.<br />

Dessa metodproblem kan accentueras av att de processer som är viktiga<br />

för utvecklingen av socialt kapital snabbt kan förändras genom intensiva<br />

migrationsförlopp. Vissa stadsdelar i storstadsområdena har en årlig in<strong>och</strong><br />

utflyttning mellan 30 <strong>och</strong> 50 procent. Slutsatserna då information av<br />

tvärsnittstyp analyseras i socialepidemiologiska studier, blir då mycket sårbara<br />

för systematiska felkällor av selektionstyp.<br />

Tänkbara mekanismer bakom sambandet mellan socialt kapital <strong>och</strong> hälsa<br />

En avgörande betydelse för trovärdigheten av hypotesen för hur det sociala<br />

kapitalet påverkar <strong>folkhälsan</strong>, är att den grundar sig på en rimlig teori om<br />

hur sociala fenomen kan påverka biologiska processer. I princip utesluter<br />

inte definitionen av socialt kapital någon form av orsaksmekanism, även<br />

om den senare tidens debatt inom socialepidemiologin lätt kan ge intrycket<br />

av att begreppet socialt kapital är strikt bundet till psykosociala mekanismer.<br />

Det kunde kanske därför vara klargörande att återknyta diskussionen<br />

om kausalitet till den ursprungliga definitionen av begreppet som Putnam<br />

presenterade (9). Putnam hävdade att det sociala kapitalet utövar sin effekt<br />

genom att minska transaktionskostnaderna för olika sociala <strong>och</strong> ekonomiska<br />

förehavanden. Detta betyder i klartext att det kostar/kräver mindre<br />

(ekonomiskt, kunskapsmässigt, känslomässigt etc.) att genomföra allehanda<br />

handlingar/projekt i en omgivning där det sociala kapitalet är stort,<br />

vilket givetvis också innefattar handlingar/projekt som har betydelse för en<br />

god hälsa.<br />

Ett väl utvecklat socialt kapital medför därför en högre kostnadseffektivitet<br />

på alla livets områden. Om man skulle bli ekonomiskt utsatt<br />

kan det innebära att det är enklare att få låna pengar. Söker man arbete blir

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!