Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

160 platsen, individen och folkhälsan – teorier, metoder och tolkningar
Geokodning av adresser
Geokodning av adresser kan göras på ett flertal sätt. Även om man kopplar
befolkningen till små statistikområden (se figur 4) får man problem genom
att den interna sammansättningen kan ändras och att det är svårt att studera
populationen med avseende på miljöexponeringar. Genom att kunna
hantera varje individ som informationsbärare undviker man en lång rad av
dessa problem. Ur registren kan man emellertid inte dra slutsatser om den
exakta exponeringen eftersom det är fråga om folkbokföringsadressen och
inte den adress där man faktiskt bor 2 . Bostadsadressen är emellertid ingen
helt olämplig grund för beräkning av exponering. Våra studier visar att det
endast är ett fåtal som flyttar runt och att vi trots allt tillbringar en stor del
av dygnets timmar i hemmet. För äldre och barn är de timmar man vistas
hemma ännu fler. Människor kan flytta runt och pendlar till och från arbetet
vilket också gör dem svåra att studera. Om man utvecklar såväl GISverktygen
som informations- och kommunikationsteknologin kan man
emellertid följa till och med individer och räkna ut exponeringar av luftföroreningar
eller annat. Genom att geokoda adresser med geografiska
koordinater har vi friheten att aggregera de data som personerna har med
Figur 4. Traditionell statistik på områden visar i detta exempel inte på någon signifikant annorlunda
förekomst av en sjukdom. (Antalet fall är detsamma i alla fyra områdena.) Det är först när man analyserar
kluster som man ser att fallen är geografiskt koncentrerade och man kan få uppslag att gå vidare
med att söka förklaringar.
2 Ganska många människor vistas mest på en annan adress än den där de är folkbokförda, till
exempel studenter, veckopendlare och de som vistas på olika slags vårdinstitutioner.