Platsen, individen och folkhälsan, 3.06 MB - Statens folkhälsoinstitut

1.
VAD KAN MAN VETA?
Anders Schærström, Owe Löfman, Danuta Biterman, Susanne Holland
I den här avdelningen går vi igenom flera viktiga källor till data som är
användbara när man vill söka sammanhang mellan hälsa och de förhållanden
som råder i olika geografiska områden. Som vi tidigare har beskrivit är
området ett begrepp som kan uppfattas på otaliga sätt – baserade på såväl
subjektiva som objektiva kriterier – och att intrycken av samband mellan
hälsa och omgivning kan skifta beroende på områdesindelningen. Vi går
framför allt igenom var man kan finna uppgifter om socioekonomiska
bestämningsfaktorer och om den fysiska miljön. Vi diskuterar var uppgifterna
kommer ifrån och betonar särskilt hur uppgifterna är knutna till
olika områden eller lägen. Vi berör också i förbigående var man finner
demografiska data och bakgrundsuppgifter om hur Sverige officiellt är
indelat i olika slags områden.
Vad kan man veta?
vad kan man veta? 311
Register, databaser och statistik – individmått och områdesmått
Vi vill gärna förstå sambanden mellan hälsa eller ohälsa och omgivningen i
olika områden. Därför söker vi efter korrelationer mellan hälsotillståndet
och vissa omständigheter för att kanske finna orsakssamband och kunna
jämföra förhållanden i olika områden.
Men vad kan vi egentligen veta och hur kan vi veta det? Det finns gott
om redan insamlat material i form av register, databaser och statistik, men
för att man ska uppfatta informationen rätt och dra riktiga slutsatser behöver
man reflektera över vad uppgifterna står för. Var kommer uppgifterna
ursprungligen ifrån? Hur tillförlitliga är de? Låter de sig jämföras med
andra uppgifter?