EN PERMANENT VÄRLDSUTSTÄLLNING I KARLSTAD >> - Vinnova

engagerade i att upprätthålla föreställningar om inte
bara det goda livet utan också om det rätta i tillvaron,
den etiska dimensionen. Kollektivtrafiken har idag
tydliga kopplingar till moraliska koder i samhället.
Att välja att ställa bilen till förmån för kollektiva färdsätt
är idag en god eller snarare ’rätt’ handling.
Kollektivtrafiken är förknippat med ett etiskt gott
val. Att göra det rätta är en moralisk handling och
motiv att göra det rätta kan ibland överskugga andra
motiv. Att göra rätt kan gå före att välja det som är
mer tidsmässigt eller ekonomiskt fördelaktigt. Kollektivtrafikens
aktörer kan rimligen hämta inspiration
i att tänka i dessa banor i sökandet efter alternativa
produktvärden, särskilt om man inte vill konkurrera
på bilens hemmaplan (komfort, flexibilitet, tillgänglighet,
snabbhet, etc.).
Det finns utöver ovan en hel del forskning och
samlade erfarenheter kring effektiviteten i s.k. ’mjuka
åtgärder’ i kollektivtrafik, såsom åtgärder för att stimulera
användning av kollektiva färdmedel, förändra
medborgares attityder och beteenden, stärka information
och reklameffekter, organisera tjänsteföretag
och samordna olika aktörers verksamheter (Gärling
et al. 2002). Den här typen av åtgärder indikerar på
ett mer indirekt sätt framträdande resenärsbehov
men det skulle föra för långt att även beskriva dem i
det här sammanhanget. Men det kan vara bra att ha i
medvetandet att satsning på mjuka åtgärder ofta har
som följdeffekt att de också förbättrar effektiviteten i
s.k. ’hårda åtgärder’ som infrastruktur, nya trafiklinjer,
vägar, cykelbanor, etc. utan att det medför extra
finansiella investeringar. I amerikansk litteratur på
området används begreppet ’travel demand management’
medan vi i den europeiska använder begreppet
’mobility management’.
Oavsett terminologi handlar det om förbättringar
man kan göra för att påverka efterfrågan snarare än utbudet
(i princip begränsa resbehovet och förskjuta det
i riktning mot mer hållbara färdmedel). Den typen av
beprövade åtgärder adresserar på ett indirekt sätt olika
typer av behov och ger därför också viss fingervisning
om vad kunder behöver. De flesta av dem återfinns på
de lägre nivåerna i behovspyramiden. I projektanalysen
har vi noterat att det sannolikt finns fler behov än
vad som vanligtvis adresseras i trafiksatsningar. Vår
behovspyramid är tänkt att återspegla även de som
man vanligtvis inte tänker på.
1.2 Konsekvenser för kollektivtrafikens
utveckling och vårt projekt
Alla samhällsmedborgare har behov av att kunna
förflytta sig från A till B för att kunna ta sig till och
ifrån arbete, göra inköp eller av olika skäl kunna nå
andra platser. Men kollektiva färdmedel är långt ifrån
det självklara alternativet. Majoriteten av medbor-
17
garna i vårt samhälle har det tillräckligt gott ställt för
att andra djupare liggande faktorer ska ha inverkan
på färdmedelsval. Ju bättre vi kommuninvånare har
det, ju mer krävs för att tillfredställa våra personliga
och subjektivt upplevda behov. När det gäller många
av dessa faktorer har bilanvändning ett försprång
och detta faktum har präglat samhällsbyggandet de
senaste 50 åren. Detta har i sin tur bidragit till att
förstärka bilens plats i medborgarnas tankevärld och i
den konkreta stadsplaneringen.
Utmaningen är därför att lyckas få samhällsmedborgare
att frivilligt byta färdmedel (särskilt från bil)
till kollektivtrafik utan att de upplever en kompromiss
med sin nuvarande livsstil och identitet. Idealet är att
de upplever att kollektivtrafiken passar väl med deras
livsstil. Individers val av färdsätt är ju också en social
handling och kopplad till djupt rotade föreställningar
om sin identitet i relation till familj, vänner och arbetskollegor.
De flesta kommuninvånare är kräsna konsumenter,
även när det gäller kollektivtrafik. För att kunna
närma sig denna utmaning och veta vad man ska
göra krävs att man har en gedigen förståelse för den
konkreta resenärens behov, upplevelser och föreställningar.
Beskriv¬ningen ovan av våra olika behov som
resenärer utgör den grogrund i vilken kommunen har
att förankra framtidens kollektivtrafikinvesteringar.
Vi inser att vi hittills haft en tendens att mer
intressera oss för behov längre ner i pyramiden och
ser nu en potential i att förankra oss i behov högre
upp. De kan vara viktiga element i främjandet av ett
framtida hållbart resande. Vi har i det här projektet
inventerat möjligheterna till att redan idag ge gestalt
åt det framtida hållbara samhället, särskilt när det gäller
kollektivtrafikens utformning.
Vi har valt ett radikalt grepp och gör detta till en
gemensam fråga för vår kommuns olika förvaltningar.
Vi har involverat olika lokala aktörer kring några bärande
idéer och utifrån dem uppmuntrat till att ’tänka
om framtiden redan nu’, ’tänka tåg men köra buss’,
’tänka förpackning och estetik’, samt se över möjligheten
att ’skapa berättelser’ som får ett nedslag i kommuninvånarnas
medvetande. Dessa idéer har bäring på
behoven att enklare och snabbare kunna förflytta sig
mellan större arbetsplatser och köpcentra, lättare kunna
genomföra kombinerade resor (reskedjor), behovet
av okomplicerade resa för hög upplevd användbarhet,
behovet av att relatera kollektivt resande till modern
teknologi, socioekonomisk status och etik (den ’goda’
resan), behovet av en estetiskt tilltalande modernt
designad fordonsflotta och kollektivtrafikmiljö (bl.a.
hållplatser), samt slutligen relatera till känslan av
lokal/regional identitet, sammanhang manifesterat i
gemensamma berättelser.