EN PERMANENT VÄRLDSUTSTÄLLNING I KARLSTAD >> - Vinnova

3.3 Nya fordon för stadstrafik
3.3.1 Vad kallar man en utvecklad buss?
I projektet har vi studerat olika tekniker och system
med ambitionen att skapa kollektivtrafik med väsentligt
högre standard och image än traditionell busstrafik.
Samtidigt till en lägre kostnad än att bygga
spårvagn eller tunnelbana. Det finns många olika
försök runt om i världen, men ännu inga vedertagna
standarder. Systemen är därför knutna till en eller ett
fåtal städer/regioner och ofta till en fordonsleverantör.
Det finns heller inget vedertaget begrepp för vad
den här typen av fordon ska kallas. Närmast en standardisering
ligger nog begreppet ”BRT-bussar” eller
”BRT-fordon”. Dessa begrepp blir dock ganska otydliga
eftersom BRT är ett koncept som mer handlar om
infrastruktur, framkomlighet och systemkapacitet än
själva fordonet. Att BRT-begreppet kommit att användas
om fordon handlar sannolikt om att de städer som
satsat på nya typer av fordon också gjort omfattande
satsningar på infrastrukturen. Det omvända är dock
inte alltid sant, det vill säga att det finns många exempel
på BRT-system som använder vanliga traditionella
bussar.
Exempel på alternativa begrepp till BRT-fordon
som vi stött på är: Superbuss, konceptbuss, framtidsbuss,
”Spårvagn fast med gummihjul”, designbussar,
avancerade bussar, ”nya moderna bussar”, självstyrande
bussar etc. Listan kan göras längre vilket illustrerar
att det finns ett behov att skapa ett internationellt
standardiserat namn.
Med stöd av marknadsföringens teorier kan det
dock ifrågasättas om just BRT är ett bra begrepp.
Buss, tunnelbana och spårvagn är alla självförklarande
begrepp, i motsats till den tekniskt klingande termen
BRT. Medvetna om att begreppet BRT-fordon kan
ifrågasättas väljer vi ändå, i brist på annat och för
enkelhetens skull, att använda det i detta avsnitt som
om det vore ett standardiserat begrepp.
I Sverige finns ännu inget BRT, eller BRT-liknande
system i drift. Det finns heller ingen stad i landet som
satsat på BRT-fordon. Det finns tankar och planer i
Stockholm, Göteborg och Malmö men för att studera
BRT-fordon i praktiken behöver vi vända blicken
utanför Sverige.
Traditionell stadsbuss Irisbus Civis Bild: Irisbus
56
De system vi tittat närmare på kräver inga spår
eller kontaktledningar och kan delas in i följande fyra
kategorier: Kantstödstyrda fordon, optiskt styrda
fordon, magnetstyrda fordon samt designfordon utan
självstyrande teknik. Det finns ytterligare typer av
fordon mellan vanlig buss och spårvagn, tex spårstyrda
bussar och trådbussar. Då dessa kräver mer, och är
mer beroende av, infrastrukturen har de valts bort
här. Några system beskrivs delvis ovan i avsnittet om
infrastruktur. För den som vill veta ännu mer om dessa
system hänvisar vi till boken ”Persontransporter i
långa banor” (Johansson/Lange, 2008) samt rapporten
”Avancerade kollektivtrafiksystem” (Bjerkemo, 2000).
Det är viktigt att komma ihåg att syftet med detta
projekt är att öka kollektivtrafikresandet. Det finns
ingen prestige i att använda avancerad teknik, även
om vi strävat efter ett nyfiket förhållningssätt. Tekniken
är dock underordnad resenärens upplevelse och
rimliga ekonomiska risktaganden.
3.3.2 Faktorer för högre kvalitet, komfort och
användbarhet
Här följer ett antal faktorer som identifierats för att ge
en upplevelse av högre kvalitet, komfort och användbarhet.
Vi gör inga som helst anspråk på att dessa är
de enda faktorer som påverkar, men ger ändå en bild
av förbättringspotential jämfört med det som anses
standard idag.
Invändig möblering med plant golv där det är enkelt
att röra sig inne i fordonet, även för resenärer med
barnvagn/rollator/rullstol. Personligt utrymme kan
naturligtvis inte alltid garanteras, men sittkomfort
med bra benutrymme och stolar med stoppning i både
sits och rygg är att eftersträva. Tyvärr är det standard
i många andra länder med plastiga säten med ingen
eller väldigt lite stoppning, vilket även gäller vissa
BRT-fordon som vi studerat. Det här är något att vara
lite extra vaksam på, eftersom vi är vana stoppade
säten i Sverige.
En ytterligare aspekt på bussens inredning är val
av färger och klädslar. Detta är naturligtvis en fråga
om god smak hos beställaren, men efter att ha besökt
en handlare av just klädslar är det svårt att inte reflektera
och skriva några rader om detta. Hur kan det