EN PERMANENT VÄRLDSUTSTÄLLNING I KARLSTAD >> - Vinnova
EN PERMANENT VÄRLDSUTSTÄLLNING I KARLSTAD >> - Vinnova
EN PERMANENT VÄRLDSUTSTÄLLNING I KARLSTAD >> - Vinnova
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vi behöver förstå vem som verkligen är betjänt av en<br />
viss utveckling, om det finns förlorare och vem som<br />
står för utvecklingsresurserna. Sist men inte minst<br />
behöver vi kunna bedöma vilka resultat som kan förväntas<br />
i förhållande till satsade resurser.<br />
Vi har hittills pratat mycket om individens behov.<br />
Det är dock angeläget att både individen och samhället<br />
vinner på att kollektivtrafiken utvecklas. I detta<br />
avsnitt ligger därför ett större fokus på hur organisation<br />
och samverkan kan bidra till en önskvärd utveckling.<br />
6.2 Aktörer, drivkrafter och perspektiv<br />
När det gäller kollektivtrafiken finns framför allt fyra<br />
typer av aktörer:<br />
- Politiken<br />
- Offentliga organisationer/myndigheter<br />
- Näringsliv<br />
- Forskning<br />
Alla dessa aktörer framhåller ett kund-/brukarperspektiv<br />
som viktigt, vilket därmed kan betraktas som en<br />
minsta gemensam nämnare. Bra så långt, men räcker<br />
denna gemensamma värdegrund som incitament? Om<br />
vi verkligen vill förstå samspelet mellan aktörerna, och<br />
hur detta påverkar det resultat som kunden ser och<br />
upplever, behöver vi förstå att det finns viktiga drivkrafter<br />
och perspektiv som inte alltid drar åt samma<br />
håll. Om vi tillåter oss att förenkla och generalisera<br />
de olika aktörernas perspektiv och drivkrafter kan vi<br />
se följande:<br />
Politiker har oftast ett ideologiskt och/eller populistiskt<br />
perspektiv. Drivkraften bakom ett ideologiskt<br />
perspektiv är att utifrån övertygelse förändra något till<br />
det bättre. Förändringar som inte alltid är företagsekonomiskt<br />
lönsamma, men som gagnar ett högre och<br />
mer långsiktigt syfte. För den populistiske politikern<br />
är istället det viktigaste att få många röster i nästa val,<br />
vilket gör denne känslig för den allmänna opinionens<br />
åsikter i en fråga.<br />
Det finns en mängd offentliga organisationer<br />
och myndigheter. Samspelet här är ibland ganska<br />
komplicerat, med många perspektiv som ibland drar<br />
åt olika håll. Generellt är dock dessa aktörers uppgift<br />
att verkställa politikens önskan, tillämpa befintliga<br />
lagar och regler och utifrån det få ut så stora effekter<br />
som möjligt utav skattebetalarnas pengar.<br />
Näringslivet kan delvis styras av ideologiska<br />
drivkrafter och det finns ofta en vilja att bidra till ett<br />
större syfte än att bara tjäna pengar. Det är samtidigt<br />
viktigt att förstå att om ett företag inte tjänar pengar<br />
kommer det förr eller senare att försvinna från marknaden.<br />
Företaget måste alltså erbjuda produkter och<br />
tjänster som kunderna efterfrågar och är beredd att<br />
betala för.<br />
90<br />
Forskningen är av sin natur utvecklingsinriktad.<br />
För att greppa forskningens roll behöver vi skilja på<br />
grundforskning och tillämpad forskning. Grundforskning<br />
är ofta statligt finansierad och söker ny kunskap<br />
inom olika områden utan att nödvändigtvis syfta<br />
till att lösa ett visst problem. Incitament för många<br />
forskare på den här nivån är att publicera sin forskning<br />
i artiklar i olika vetenskapliga tidskrifter. Tillämpad<br />
forskning sker ofta ute på företag där man, baserat<br />
på grundforskning, försöker lösa specifika problem.<br />
Företagets syfte kan exempelvis vara att skapa nya<br />
lönsamma produkter eller tjänster.<br />
6.3 Att dra åt samma håll<br />
Alla aktörerna behövs för en utveckling av hållbara<br />
transporter. Genom att måla upp de något stereotypa<br />
bilderna ovan blir det ganska tydligt att det inte<br />
räcker med att alla säger sig ha kunden i centrum.<br />
Eftersom hållbara transporter i allmänhet, och kollektivtrafik<br />
i synnerhet, inte är en företagsekonomiskt<br />
lönsam verksamhet blir beroendet mellan de olika<br />
aktörerna stort. Om kollektivtrafiken ska kunna<br />
utvecklas är det viktigt att frågorna lyfts och processas<br />
där andra viktiga beslut tas.<br />
Någon måste kunna visa att utveckling av kollektivtrafik<br />
är möjlig och lönsam för samhället. Någon<br />
behöver visa konkreta förslag på hur utvecklingen kan<br />
se ut och hur det blir till nytta för invånarna. Någon<br />
måste besluta hur skattemedel och fysiskt utrymme<br />
ska användas, medel och yta som exempelvis konkurrerar<br />
med såväl biltrafik som vård och skola. Vidare<br />
behövs effektiva företag som klarar, och som motiveras<br />
av att leverera bra kollektivtrafik inom ovan nämnda<br />
ramar.<br />
Komplexiteten växer vid insikten att det finns<br />
motsättningar inom varje grupp aktörer. Inom politiken<br />
kan blocken ta motsatta ståndpunkter angående<br />
kollektivtrafiken, vilket skapar osäkerhet om den<br />
långsiktiga utvecklingen. Inom de offentliga organisationerna<br />
och myndigheterna kan motsättningar<br />
uppkomma mellan tjänstemän som brinner för olika<br />
frågor. Ibland kan tjänstemännens egen agenda och<br />
drivkraft i praktiken styra mer än politiska beslut.<br />
Exempel kan vara om kollektivtrafiken ska få ta<br />
plats på bilens bekostnad, om bussen ska få passera ett<br />
särskilt grönområden, om det är nödvändigt med en<br />
rondell där många bussar passerar, om man är beredd<br />
att rita om en detaljplan för att bättre passa kollektivtrafiken<br />
etc.<br />
Inom företagen finns de som drivs av höga ideal<br />
medan andra ser allt krasst ekonomiskt. Vissa forskare<br />
är enbart intresserade av det akademiska medan andra<br />
vill samverka mer med organisationer och företag för<br />
att få ut sina resultat ”i verkligheten”.