EN PERMANENT VÄRLDSUTSTÄLLNING I KARLSTAD >> - Vinnova

Bytespunkterna använder genomgående en Ö-princip
för de gemensamma passagerarytorna vilket passar
utmärkt bra tillsammans med de vertikala kommunikationerna
för passagerarna.
För bytesfunktionen värderades effektiva byten
mellan metro och stadsbussar högst inklusive omgivningen/miljön
samt och tillgängligheten till fots. De
funktionskrav som inte uppfylldes helt var luftkvalitet,
städning och allmän kvalitet. I det senare inkluderades
även kompletterande funktioner som cykelparkering,
taxi och bilparkering.
Ambitiösa mål sattes upp i planen för utveckling
av bytespunkterna jämförbara med flygplatser.
Mål för luftkvalitet, säkerhet, städning, komfort och
generell kvalitet inarbetades. Även kvalitetsaspekter
för förarna/operatörerna inarbetades eftersom hur de
upplevde systemets funktion ansågs betydelsefullt.
Även affärsidkare i angränsning till bytespunkterna
togs med.
Följande funktions- och utformningskriterier listades:
1. Korta gångförflyttningar
2. Väl upplysta, rymliga och luftkonditionerade
transferytor
3. Tydliga, säkra fotgängarytor avskilda från
motorfordonstrafik
4. Personal- och generella säkerhetssystem som
aktiveras vid fara
5. Kontinuerlig, konsekvent realtidsinformation
6. Ren, snygg miljö inklusive toalettstädning
7. Integration av flera transportslag som metro,
förortståg, regional- och stadsbusslinjer för att ge
resenären högre tillgänglighet och fler resmöjligheter
8. Affärer och annan service med god miljö och
säkerhet för resenärerna för att ge dem möjlighet att
uträtta andra ärenden i samband med resan
(underlätta kedjeresor)
43
För att säkerställa funktions- och kvalitetskraven tog
man för varje bytespunkt fram planer för kundservice,
serviceutbud och kvalitetssäkring. För driften av den
färdiga bytespunkten tas en plan för användarservice
fram som specificerar hur bytespunkten ska fungera för
resenärerna inklusive funktionshindrade, operatörerna,
berörda affärsidkare och övriga inklusive standardkrav
som ska uppfyllas, säkerhet mm.
En regional huvudman för kollektivtrafiken i
Madridregionen bildades 1985, Consorcio Transportes
Madrid, CTM (Consorcio Transportes Madrid 2008).
Sedan starten har befolkningen i regionen ökat med
26 % (1986-2006) medan kollektivresandet ökat med
70 %.
I tätorten utgör kollektivresorna 64 % av de
motoriserade resorna, 50 % av in- och utpendlingen
och 27 % av resorna i övrigt i regionen. Sammanlagt
utgör kollektivresorna nästan 50 % av de motoriserade
resorna totalt i regionen. De välutvecklade bytespunkterna
är naturligtvis en väsentlig förutsättning för den
goda funktionen.