EN PERMANENT VÄRLDSUTSTÄLLNING I KARLSTAD >> - Vinnova
EN PERMANENT VÄRLDSUTSTÄLLNING I KARLSTAD >> - Vinnova
EN PERMANENT VÄRLDSUTSTÄLLNING I KARLSTAD >> - Vinnova
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2.3 Samverkan med andra trafiknät<br />
Erfarenheter och forskning på senare år indikerar att<br />
samverkan mellan andra färdsätt, intermodalitet, och<br />
samspel med omgivningen är viktigare än vi ofta tror.<br />
Det senare avser både närmiljö och tillgänglighet<br />
kring bytespunkten samt hur service, verksamheter<br />
och bostäder lokaliseras.<br />
Resandet är inte längre lokalt. Arbetspendlingen<br />
över kommungräns har mer än fördubblats de senaste<br />
30 åren. Det gäller även resor inom tätorterna. Bostad<br />
och arbetsplats finns sällan i samma område. Det fria<br />
valet av skolor innebär även att skolresorna ökar.<br />
I mindre och medelstora städer finns fortfarande de<br />
flesta arbetsplatserna i centrum. Funktionsuppdelningen<br />
i den fysiska planeringen och brist på tomtmark<br />
i centrala lägen har inneburit att väsentliga<br />
arbetsplatser och besökspunkter som sjukhus och<br />
halvexterna köpcentra ligger utanför centrum - och<br />
dessvärre - på skilda håll.<br />
Sammantaget innebär det att kollektivtrafiken behöver<br />
vara nätverksbildande. Samverkan behöver också<br />
ske inom och mellan olika hierarkiska nivåer (lokal, regional,<br />
nationell nivå) för kollektivtrafiken samt med<br />
andra färdsätt som att gå, cykla samt biltrafik (pend-<br />
Pendling över kommungräns 1970 -2007. Källa: SCB. Diagramkälla: Skånetrafiken<br />
44<br />
larparkeringar) för att kunna tillgodose resbehoven.<br />
Samverkan mellan regional-, landsbygds- och<br />
tätortstrafik kan ske på flera sätt. Ofta dras landsbygds-<br />
och regionallinjerna in till tätortscentrum för<br />
att minska bytesbehovet. Ibland kan det vara fördelaktigt<br />
att förlänga tätortslinjerna (eller vissa turer) ut till<br />
närliggande förorter.<br />
Välutvecklade bytespunkter, i sin enklaste form gemensamma<br />
hållplatslägen, samordnad information om<br />
tidtabeller och turutbud bör alltid förutsättas på den<br />
gemensamma sträckan för att medge enkla byten som<br />
kan korta av resvägen för resenären.<br />
Där förutsättningarna finns bör man utveckla<br />
halvexterna bytespunkter som om möjligt sammanfaller<br />
med stadsdelscentra, ev. köpcentra och/eller<br />
där det gemensamma linjestråket förgrenar sig till<br />
ytterområden. Då förstärker man stadsdelscentrat, gör<br />
det möjligt att handla på vägen hem och byta mellan<br />
linjerna utan tidsspillan.<br />
Byte mellan cykel- och kollektivtrafik, inklusive<br />
cykelparkering vid varje hållplats, är ett väsentligt komplement<br />
till kollektivtrafiken liksom goda, gena och<br />
säkra cykel- och gångvägar till hållplatsen (TRAST<br />
2007, Boverket 2010). Ofta har man en cykel i varje