EN PERMANENT VÄRLDSUTSTÄLLNING I KARLSTAD >> - Vinnova

2.5 Sammanfattning infrastruktur i ett
Karlstadsperspektiv
För mer detaljerade synpunkter och utformning hänvisas till
huvudtexten ovan och bildmaterialet
Övergripande visioner och mål för infrastrukturåtgärder
i Världsutställningsprojektet bör vara /en del i/ att
utveckla ett effektivt kollektivt transportsystem för
Karlstad i samverkan med andra trafikslag, åtgärder
för dem samt i stark samverkan med fysisk planering
och stadsutveckling. Resenärens och de boendes
förflyttningsmöjligheter, livskvalitet, stadskvalitet,
hållbar mobilitet och biloberoende samt stöd och harmonisering
med andra visioner och mål bör ha stark
fokus i arbetet.
• Sträckning, lokalisering bör stödja befintligt resmönster
samt lokalisering av arbetsplatser, serviceutbud
och bostäder. Den fysiska planeringen bör aktivt
stödja vald sträckning med i första hand tillkommande
serviceutbud i direkt anslutning till /större/
bytespunkter samt arbetsplatser inklusive skolor inom
minst 600 meters verkligt gångavstånd från dem
(TOD/stationsnärhetsprincipen).
• Bostäder bör lokaliseras inom behagligt cykelavstånd
från bytespunkterna med störst koncentration
nära bytespunkterna och välutvecklade, trygga gång-
och cykelvägar som naturligt leder till service, arbetsplatser
och bytespunkten. Områden som befinner sig
längre bort bör i första hand användas för närrekreation
och friområden.
• Bytespunktens/hållplatsen läge nära och god
kontakt med målpunkter, gång- och cykelvägnät är
viktigare än närhet till bostäder. Avståndet mellan
hållplatserna bör inte understiga 500 m för att ge en
god reshastighet och får gärna vara större.
• Nätstrukturen för kollektivtrafiken skall samverka
med nationell, regional och lokal tåg- och busstrafik
även i halvexterna och externa lägen, särskilt där de
kan kombineras med bytespunkter som även utgör
målpunkter för service och arbete.
• Linjeföringen bör vara mjuk med höga krav på
ytjämnhet och framkomlighet för att medge en mjuk
och effektiv körning med hög komfort. Den bör bestå
av en kontinuerlig följd av bussvägar, bussgator, väl
markerade busskörfält samt korsningsåtgärder. Särskilt
utvecklad beläggningstyp bör användas för att undvika
sättningar.
• Etapplösningar är naturligtvis möjliga. De bör
vara väl sammanhållna och konsekvent utformade,
50
tydligt definierade i projektarbetet och anknutna till
den övergripande stråktanken. I först hand bör lösningar
prioriteras som ger god effekt på resandet och
av resenärerna upplevs öka kollektivtrafikens komfort
och standard.
• Investeringskrävande projekt av nyckelkaraktär bör
lyftas upp tidigt, exempelvis cykel- och bussbroar över
Klarälven respektive E18.
• Korsningar och cirkulationsplatser bör ges hög
prioritet för kollektivtrafiken. Den bör ledas prioriterat
igenom rondellerna för god framkomlighet och
komfort. Övriga korsningar med andra trafiknät bör
vara signalreglerade med prioritet och försignal för
kollektivtrafiken för att undvika fördröjningar och
onödiga inbromsningar.
• Bytespunkterna (inklusive enkla hållplatser) bör
ges en hög funktionell standard inklusive estetisk
kvalitet och vara prydliga och en del av stadsmiljön.
Kvalitet och utformning bör vara likartad för hela
stråket och användas för att ge en god identitet för
kollektivtrafiken.
• Cykelparkering, tillräcklig och välbelägen skall
alltid finnas med goda anslutningsvägar. För externa
och halvexterna bytespunkter ska behovet av pendlarparkering
alltid övervägas inklusive eventuella
samordnade avgiftssystem
• Belysning med god kvalitet skall finnas i väderskyddet
och i dess omgivning inklusive cykelställ och
accessvägar. Miljön skall vara öppen, ljus och överblickbar
för god trygghet och funktion. Alternativa
flyktvägar skall finnas.
• Information skall vara väl synbar, relevant/aktuell
och läsbar på bekvämt avstånd. Väl synbar realtidsinformation
inklusive klocka bör alltid finnas liksom
information om hur man hittar till målpunkter i
närheten.
• Klackhållplatser ska användas, dvs. kantstenen
flyttas ut i körbanan så att bussen inte behöver göra
en krängande sidoavvikelse. Kantstenen bör vara av
Kasseltyp för att ytterligare hjälpa föraren att göra en
tät kantstensangöring som underlättar nivåfritt insteg,
snabbare och säkrare av- och påstigning. Hållplatsfickor
bör inte förekomma.
• Stopphållplatser bör användas i blandtrafik där så
är möjligt och lämpligt av säkerhets- och framkomlighetsskäl.
Bilarna får då stanna bakom kollektivtrafikfordonet
tills det kört. Det är särskilt gynnsamt
i ett fyrfältigt gaturum med centrala busskörfält där