En rapport - Movea Trafikkonsult AB

2011-04-04
2 Probleminventering
Syftet med kapitlet är att inventera tidigare undersökningar om trafikanternas beteende
med information i bilen samt att kartlägga viktiga frågeställningar inför den fortsatta
analysen. Probleminventeringen redovisas utförligare i Arbetsrapport 1.
2.1 Hur gör man idag?
Flera svenska forskningsprojekt har studerat informationens påverkan på resbeteendet.
I ett tidigt projekt om ruttval (Lind et al, 1999) inventerades kunskaperna om ruttval.
Grundläggande för förståelsen av de möjliga effekterna av navigationssystem är
kunskaper om hur trafikanternas ruttval görs utan sådana system. När det gäller
interregionala resor har man funnit att de flesta förare strävar efter att minimera
antingen restid eller distans. Tillsammans svarar de för 75-90% av alla uppgivna val
enligt Outram och Thompson (1978). En väsentlig del av trafikanterna använder sig
dock av enklare beslutsregler som att följa huvudvägar eller vägskyltningen pga att de
är obekanta med vägnätet.
För tätortsresor är det mer oklart vilka kriterier trafikanterna följer. I DRIVE studerades
ruttvalet för fyra större städer i Europa (Bonsall och Parry, 1990). Resultaten indikerar
att tidsminimering är viktig för alla typer av resor, men är ändå inte dominerande.
Undvikande av trängsel och tillförlitlig ankomsttid är viktigare för en stor andel
trafikanter.
Al-Deek et al (1989) rapporterar med ledning av studier i Los Angeles att de flesta
lyckas hitta bästa väg vid normalförhållanden, men misslyckas att anpassa sig till
förändrade förhållanden vid störningar. Studier har också gjorts av användningen av
alternativvägar. De flesta trafikanter säger sig följa samma väg nästan varje dag och
uppger att de har två eller tre alternativvägar.
I projektet om bilisters val (Lindkvist et al, 2000) har man sökt klarlägga hur
trafikanterna väljer spontana omledningsvägar. Studierna har fokuserats på bilister som
åker bil på morgonen på Norrtäljevägen in mot Stockholm och därmed huvudsakligen
innefattar arbetspendlare. Undersökningarna visar att 35 - 50 % av bilisterna inte är
benägna att avvika från den ordinarie resplanen annat än vid mycket stora störningar.
Det finns alltså en stark konservatism i bilisternas val. Denna och många andra
undersökningar alltsedan början av 90-talet indikerar att restiden på alternativvägen
behöver vara omkring 10 minuter kortare för att hälften av trafikanterna ska byta väg.
Men de visar också att den mest aktiva tredjedelen av trafikanterna byter väg redan vid
fem minuters restidsvinst. Otryggheten spelar säkert roll vid byte av rutt. Man känner
9