En rapport - Movea Trafikkonsult AB
En rapport - Movea Trafikkonsult AB
En rapport - Movea Trafikkonsult AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2011-04-04<br />
Försök har också gjorts att fånga den troliga trafikantnyttan med dagens system och de<br />
förbättringar som kan väntas inom några år. Idag är trafikantnyttan främst knuten till<br />
trafik<strong>rapport</strong>erna i radio. Denna ger både köinformation och akut information om<br />
olyckor som kan bidra till att reducera följdolyckor och omfattande trafikinfarkter. När<br />
det gäller RDS-TMC, Premium TMC och LPV är nyttan i dagsläget begränsad. För få<br />
upplever informationen som aktuell och användbar för resbeslut i bilen. RDS-TMC<br />
skulle behöva tydligare budskap och mer fokus på konsekvenser, Premium-TMC bättre<br />
täckning och informationskvalitet och Läget på vägarna (LPV) ökad användarvänlighet<br />
för att informationen ska nå ut och vara användbar i bilen.<br />
Intervjuer med Trafikverket om ansvar för samhällsnyttig trafikinformation och<br />
prioriteringar av olika informationsinsatser visar att omprövning av den egna rollen<br />
pågår. Man har insett att informationskvaliteten inte är tillräckligt hög, man har också<br />
insett att man i större utsträckning bör informera om påverkan och konsekvenser än<br />
man gör för närvarande. Det pågår en diskussion som kan leda till att man i större<br />
utsträckning begränsar informationen till större händelser med stor eller mycket stor<br />
påverkan och fokuserar på att öka informationskvaliteten för dessa händelser på<br />
huvudvägnätet. Det pågår också en diskussion på EU-planet där man fokuserar på<br />
säkerhetsrelaterad information och information för trafikledning, som säkerställer att<br />
väginfrastrukturen utnyttjas på bästa möjliga sätt. Man har också insett att det pågår en<br />
snabb teknisk utveckling, som leder till utvecklade informationstjänster på marknaden,<br />
vilka bl.a. baseras på spårning av telefoner (FPD).<br />
PND-industrin har intervjuats om mottagning och filtrering av meddelanden.<br />
Försäljningsorganisationerna i Sverige har inte full kontroll över hur apparaterna<br />
fungerar, kvaliteten på kartdata, kriterier för omledning vid störningar m.m. Algoritmer<br />
och kodning av meddelanden sköts utomlands och inblicken i detta är mycket<br />
begränsad hos tillverkarnas representanter, återförsäljare, tjänsteleverantörer,<br />
Trafikverk och trafikanter i Sverige. På informationssidan sker förbättringar genom<br />
utnyttjande av det egna märkets navigatorer och simkortsteknik. Detta ger inom några<br />
år sannolikt bra kvalitet på köinformation och information om större fördröjningar i<br />
vägnätet. Detta ger emellertid inte lika snabbt förbättringar på landsbygden, där<br />
behoven avser information om hinder, temporära trafikomläggningar, halkvarningar<br />
m.m.<br />
<strong>En</strong>käten om bilisternas användning av GPS och TMC visar att 37% av fordonsägarna<br />
alltid eller ibland har GPS i fordonen. Var femte GPS-utrustning är fast monterad i<br />
privat personbil och var fjärde i yrkesfordon. <strong>En</strong>dast 15% av fordonsägarna har GPSutrustningen<br />
påslagen vid varje resa. Var tredje fordonsägare har nästan aldrig<br />
utrustningen påslagen! Personbilsförare använder utrustningen främst vid långresor,<br />
fritidsresor men endast en liten andel (6%) för pendlingsresor till och från arbetet. Den<br />
klart viktigaste tillämpningen av GPS bland både yrkes- och privatförare är för att hitta<br />
fram till målpunkten (75-80%). Av dem som har GPS uppger 55% av yrkesförarna och<br />
89