En rapport - Movea Trafikkonsult AB

2011-04-04
9. Alla inser fördelarna med personligt anpassad information, som t.ex.
navigationssystem med trafikinformation kan ge. Man blir då inte så beroende av
att lyssna på trafikradion. Yrkesförarna vill ha trafikinformation ”on demand” dvs
endast när den efterfrågas i en speciell situation.
10. Informationen är oftast otillräcklig om trafiksituationen på omledningsvägen.
Många känner till bra alternativvägar och fler skulle utnyttja dessa med bättre
trafikinformation. Sällanresenärer vill gärna ha rekommendationer om alternativa
vägar för att våga utnyttja dessa.
11. Den uppoffring i tid man är beredd att göra för att få kompletterande information
beror på ärende och tidsmarginaler. Man vill inte behöva söka upp informationen.
Oftast äts tidsvinster upp av tiden det tar att skaffa informationen. Tidsvinsterna
måste därför vara tillräckligt stora.
12. Man vill inte betala mycket för att prenumerera på trafikinformation utan hellre en
engångssumma (kanske 10 kr eller något mer) per gång när man verkligen behöver
den.
13. Det finns ett tydligt samband mellan uppfattat budskap och bedömd extra restid.
Man kan också se att restidsosäkerheten ökar ju allvarligare ett budskap är.
14. Det finns ett tydligt samband mellan komfortvärdet av ett meddelande och det
innehåll meddelandet har. Ju tydligare konsekvenserna för trafikanterna framstår,
desto högre värde har budskapet (förutsatt att det är korrekt).
15. Alla vill veta varför det är kö men få är beredda att betala för informationen. En
tredjedel till uppemot hälften anser sig inte kunna utnyttja trafikinformationen, har
marginaler som gör att lite extra restid inte spelar någon roll eller tycker att
informationen ska vara gratis.
Ovanstående kunskap om hur trafikanterna fungerar i trafiken bildar utgångspunkten
för hur trafikinformation i bilen kan vidareutvecklas och trafikantanpassas.
2.3 Resbeteende med information
En teoretisk översikt redovisas i Franken (2005). Navigationssystem syftar till att
tillhandahålla information till användarna så att dessa kan välja t.ex. den kortaste eller
snabbaste resvägen. För att kunna bedöma effekter av navigationssystem på det
individuella resbeteendet måste vi begrunda hur deras beslutsfattande går till. På det
individuella planet antas trafikinformation leda till att trafikanterna på ett rationellt sätt
väger alla transportmedel och resvägar mot varandra och sedan efter att ha ställt nytta
och kostnader mot varandra söker följa det mest effektiva resalternativet. Rationellt
beteende som står i fokus av ekonomisk teori, bygger på antagande om fullständig
kunskap och insikt i de möjliga konsekvenserna av varje beslut. Dessa konsekvenser
omfattar bl.a. restid, säkerhet, miljöpåverkan, tillgänglighet till olika transportmedel,
trafiksituationen, geografiska och tidsmässiga förutsättningar osv. Dagens tjänster
ligger ännu långt från denna anspråksfulla vision som framgår av de erfarenheter som
redovisas i Kapitel 4.
11