You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
och rötter inte blivit så intressanta längre. Romernas kultur och historia förminskades till<br />
några elevers bakgrundshistoria istället för att framstå som en viktig kunskap om en av våra<br />
nationella minoriteter.<br />
För ett antal år sedan jobbade man mycket med att presentera sina olika bakgrunder. Nu<br />
försöker man nog jobba med värdegrund och livsfrågor, kanske mer med det som knyter<br />
samman än med det som skiljer. Det känns inte exotiskt längre att man kommer från ett annat<br />
land. (bitr. rektor skola C)<br />
I det mångkulturella samhället finns det enligt en intervjuperson knappast plats för romernas<br />
historia, även om de är en våra nationella minoriteter.<br />
Om vi säger att vi har en klass med 25 elever så är där kanske 12-13 som har arabiskt<br />
ursprung, 5-6 stycken kanske pashto – pakistan, kurdistan och så är det kanske 2 eller 3 som<br />
är romer. Och då det man har gemensamt är ändå den svenska skolan och kursplanerna. Det<br />
är då också svårt att särskilt lyfta fram just den romska kulturen. Dom är ju en väldig<br />
minoritet i jämförelse med den arabiska kulturen. Då skall ju alla kulturer få genomslag.<br />
Självklart skall man beakta och låta eleverna ta del i varandras erfarenheter, men det tycker<br />
jag att det finns det inga hinder för. Men om man i sin undervisning skall lyfta fram alla<br />
kulturella skillnader så tror jag att det kan vara sämre. För dom romska eleverna. För om<br />
man hela tiden lyfter fram dom som något speciellt, då särbehandlar man dom ju. Då finns det<br />
en risk att man stagnerar i det här att vi är inte som ni andra. Men om man behandlar alla på<br />
samma sätt oavsett om du är ungersk rom, eller somalier så är de flesta födda i Sverige och<br />
går i en svensk skola. Vi brukar säga till dom att ni är svenskar, era föräldrar är kanske födda<br />
i ett annat land. Ni har kanske ett annat modersmål. Men de flesta av våra elever är faktiskt<br />
svenskar. Dom är oftast födda i Sverige. Det är en balansgång. Samtidigt som man skall låta<br />
dom tala och komma fram med sina erfarenheter.(bitr. rektor skola A)<br />
Statusen som nationell minoritet innebär att <strong>barn</strong>en har rätt till modersmålsundervisning även<br />
om det bara finns ett romskt <strong>barn</strong> i skolan. All modersmålsundervisning i Malmö utgår från<br />
Värner Rydénskolan, där modersmålsenheten är placerad. Anmälan till<br />
modersmålsundervisning samlas in av <strong>skolor</strong>na, men i övrigt administreras<br />
modersmålsundervisningen från modersmålsenheten. Skolorna har inget arbetsgivaransvar för<br />
modersmålslärarna. Finns det många elever i ett modersmål kan en modersmålslärare placeras<br />
på en skola, i övrigt ambulerar modersmålslärarna. Ingen skola har en stationär romsk<br />
modersmålslärare. Frekvensen av romska <strong>barn</strong> som antar erbjudandet om<br />
modersmålsundervisning är förhållandevis lågt. I de <strong>skolor</strong> vi besökte gjorde man, som vi<br />
uppfattade det, lite olika affär av modersmålsundervisningen. Enligt en rektor i en skola så<br />
framhåller alla skolans lärare vid utdelandet av anmälningsblanketter och i samtal med<br />
föräldrar nyttan av modersmålsundervisning.<br />
(Hur gör ni på skolan då, pushar ni, försöker ni motivera <strong>barn</strong>en att gå på<br />
modersmålsundervisning)<br />
Ja, det gör vi. Vi pratar alltid om det när vi lämnar ut ansökningsblanketter om modersmålets<br />
betydelse för svenska. Alltid i samtal med föräldrarna också. Det kan jag nog säga att det<br />
stämmer nog för alla lärarna. (bitr. rektor skola B)<br />
12
Change language