27.01.2015 Views

Romska barn i skolor - Minoritet

Romska barn i skolor - Minoritet

Romska barn i skolor - Minoritet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Det är dags att summera denna genomgång av våra sju <strong>skolor</strong>s erfarenheter och inställning till<br />

romsk personal. Vi har kunnat se att alla <strong>skolor</strong>na utom en har haft eller har romsk personal.<br />

Vi har också kunnat se att den romska personalen som regel är anställda under mycket otrygga<br />

förhållanden. Det är för det mesta fråga om arbetsmarknadsprojekt med rätt kort varaktighet<br />

eller om tjänster som knyts till hjälpbehov för bestämda elever. När de senare slutar skolan<br />

eller klarar sig på egen hand upphör finansieringen av tjänsten.<br />

Flera av <strong>skolor</strong>na är positiva till att ha romsk personal knutna till sig men vi kan också se att<br />

denna inställning nästan undantagslöst tycks innehålla en reservation, nämligen att det inte<br />

räcker att vara en romsk vuxen i skolan. Det fordras också att densamma har en kompetens att<br />

kunna bistå i det rent pedagogiska arbetet eller i skolans kurativa verksamhet.<br />

Romsk personal och frånvaroproblemet<br />

Att romska <strong>barn</strong> ofta har hög frånvaro kan utan tvivel ses som en av de viktigaste faktorerna<br />

som påverkar deras skolgång negativt. Hög frånvaro ger stora luckor i en elevs förmåga att<br />

förstå vad som lärs ut på lektionerna och detta minskar i sin tur lusten att delta. På hög<br />

frånvaro följer därför gärna ytterligare hög frånvaro i form av skolk. En annan reaktion är, kan<br />

vi förmoda, att man visserligen är närvarande på lektioner men att tiden ägnas åt aktiviteter<br />

som stör inlärningsklimatet i klassen.<br />

Det har påpekats för oss att det är mycket viktigt att frånvaroproblemen uppmärksammas<br />

tidigt under skolgången. Ett stort ansvar ligger då på klassläraren och hans eller hennes<br />

engagemang. En av våra intervjupersoner som undervisade ett tiotal romska <strong>barn</strong> i början av<br />

80-talet berättar så här om hur hon och en lärarkollega lyckades höja närvaron:<br />

Jag följde de <strong>barn</strong>en tills de slutade här och började i högstadiet. Och vi fick ju börja från<br />

grunden. Man kan ju uttrycka det som att vi hämtade <strong>barn</strong>en, men så uttryckte vi oss inte, utan<br />

vi satsade på gemensam skolväg. Så varje morgon, jag kom med bussen, så hoppade jag av<br />

gick ner till Aa-vägens vändplats och så stod jag där 20 minuter före skolan började. Så såg<br />

dom från fönstren att jag var där. Så kom <strong>barn</strong>en och så gick vi tillsammans hit. Och det<br />

gjorde vi tror jag, nästan hela första läsåret. Men det resulterade ju i att <strong>barn</strong>en var i tid i<br />

skolan och de var här alltid. (lärare, skola B)<br />

Att läraren ovan drar sig för att säga att <strong>barn</strong>en hämtades är säkert betydelsefullt. För man på<br />

tal att <strong>skolor</strong>na skulle kunna låta hämta romska <strong>barn</strong> som tenderar att ha hög frånvaro är det<br />

nog flera som reagerar som denna rektor:<br />

Ja, brobyggaren var med och vi underlättade, de bor inte långt härifrån, men brobyggaren<br />

hämtade dem varje morgon och så körde han hem dem varje eftermiddag. Det är ju inte OK.<br />

Det talade vi om för honom, vi kan inte ta ansvar för det. Samtidigt var det bra. Därför då kom<br />

de hit.<br />

En annan rektor tar direkt avstånd:<br />

44

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!