Romska barn i skolor - Minoritet

I en annan högstadieskola med många romer, 12-13 % av skolans cirka 450 elever är romer,
var frustrationen nästan ännu större. De romska barnen tillhör olika grupper av vilka flera är i
konflikt med varandra. Kriminalitet, rökning, osund livsstil, coca-cola till frukost, förekomst
av missbruk, dålig närvaro, är vardagsproblem i skolan. I detta klimat ska god undervisning
bedrivas. Skolan har provat olika metoder, särskild romsk grupp, studieverkstad, särskild
undervisningsgrupp, men ingen modell tycks fungera. Klassernas storlek varierar. De har t.ex.
en klass med 30 elever och tre pedagoger, vilket innebär att klassen kan delas i tre grupper
efter elevernas behov, med 15, 10 eller 5 elever i varje grupp. Femgruppen består enligt vår
intervjuperson oftast av romer, som jobbar i den lilla gruppen i de teoretiska ämnena men förs
till helklass vid praktisk – estetiska övningar. Detta för att de inte ska bli så isolerade. Flera av
eleverna kommer själva och ber om att få börja i särskola, där de menar de kan lära sig mer.
Men så kommer dom själva och frågar: När skall jag gå i särskolan Dom tycker att dom
passar där. Jag har två stycken som kommer nästan varje dag: ”när ska jag börja där När
ska jag börja där Där kan jag lära mig någonting.” … Men dom är inte särskoleelever. Dom
är väldigt låga det är dom . Men inte särskoleelever. (bitr. rektor skola E)
I särskolan finns nio elever, varav fem är romer. Förutom särskola så finns i denna skola två
särskilda undervisningsgrupper med sju elever i varje. En biträdande rektor i denna skola
framför en idé om någon sorts drop-in- skola, där eleven kan bli mött där han eller hon
befinner sig. Problemet i denna skola är att elever i samma klass befinner sig på helt olika
nivå, vilket gör undervisningssituationen extra svår:
Som det är som nu så kommer man in och andra har gått jättelångt och så hänger dom inte
med. Och läraren blir helt frustrerad. Hur skall jag få henne eller honom att hänga med. Det
är ett sånt enormt bekymmer med det. Jag vet inte hur det rent praktiskt skulle utformas. (bitr.
rektor skola E))
En möjlighet som vår intervjuperson tycks anamma är att anställa en coach som skulle kunna
hjälpa till att fånga upp elever som inte tar vara på sina möjligheter.
Man träffar ungdomar som har potential att fixa betyget men så har det kommit något i vägen
och då försöker man fånga dom och väcka dom att ta tag i detta, alltså något av den stilen
( men som du har beskrivit det så har många av romerna inte potentialen)
Ja men, vi har en här som jag blir så frustrerad över som kunde ha bra betyg egentligen,
toppen, lätt att lära sig, men han vill inte. En sån person skulle behöva handledas och
uppmuntras. (bitr. rektor skola E)
Idén om studiecoach och mer personal med specialuppgifter framfördes också i vårt samtal
med en annan skola. Om denna skola fick mer resurser så skulle man enligt en biträdande
rektor välja att lägga dessa på att anställa socialsekreterare och studiecoach.
Då skulle vi ha socialsekreterare på plats här, både för att arbeta direkt med barnen och för
att handleda lärarna och hitta nya vägar tillsammans med lärare. Och vi hade velat ha
studiecoach eller något sådant. Någon som jobbar med en del av barnen, om vi nu tar den
visserligen lilla klicken som inte går in på lektionerna men ändå är här, som finns i
52