Romska barn i skolor - Minoritet

Jag tror att många tycker det kan vara nog med de nio åren. Tyvärr är det så. Men det beror
ju på vilka kompisar man får. Får man kompisar som är studiemotiverade, eller om man har
någon talang som ligger vid sidan av. Där är dom som är jätteduktiga i fotboll och kommer
man då igång med det så kommer man in i ett annat sammanhang där det är på ett annat sätt.
Musik, vi har haft någon elev som har varit väldigt duktig att spela trummor. Men jag tror inte
det gav någonting, för vill man utvecklas sitt kunnande så, vi har lite här på skolan men
annars måste man ta sig till musikskolan, ta sig till Bergsgatan . (pedagog skola B)
Pedagogerna kämpar med att få kontakterna med föräldrarna att fungera. Till
utvecklingssamtalen kommer oftast föräldrarna, en skola erbjuder utvecklingssamtal i hemmet
om familjerna önskar det. Enligt en modersmålslärare vill några romska familjer inte gå på
utvecklingssamtal om inte modersmålsläraren också deltar. Till föräldramöten är det svårt att
få med de romska föräldrarna, ibland hjälper det dock att ringa och påminna. En skola lockar
med föräldragrupper och föräldracafé med underhållning som ”hela skolan sjunger”. I något
fall har romska föräldrar deltagit, som resultat av att en romsk assistent också gått med. Enligt
en av de brobyggare vi talat med så kan föräldrarnas tveksamhet till föräldramöten bero på att
föräldrarnas språk och är skolspråket väsensskilt, även om båda är svenska.
Man upplever inte att skolan möter dem där de finns i sin verklighet. Och det var en mamma
som sa till mig att jag har faktiskt varit på ett av föräldramöten och då prata dom, prata och
prata, jag fattade ingenting, jag vet inte vad jag gjorde där. Så sa jag: men sa du inte att du
inte förstod, ”men vem skulle jag säga det till, läraren stod ju med 30 föräldrar”. (brobyggare
på stadsdelsnivåer.)
Betydelsen av att skolfolket uttrycker sig på som alla förstår påtalas också av de
föräldrakommunikatörer som finns i en stadsdel i Malmö.
Första bemötande är viktigast av allt. Första gången de kallas till skolan kommer alla dit.
Men sen kommer de inte då de inte förstått något och det har använts akademiska ord som inte
jag heller förstod. (föräldrakommunikatörer)
Kontakten med föräldrarna är viktig, påpekar en förälder, men det är också viktigt att skolan
vid tar hänsyn till att skolan ofta är en främmande värld för föräldrarna. De måste
uppmärksamma att romerna ofta känner sig främmande och underlägsna i skolan värld.
Det stora jobbet med att få god kontakt med föräldrarna sker i det dagliga arbetet. En pedagog
berättar hur ett enträget ringande från hennes sida till slut resulterade i att föräldern också tog
kontakt. Kontakten med föräldrarna är helt central, säger en rektor. ”Fungerar det inte mellan
oss och föräldern då händer det nästan aldrig att det fungerar mellan oss och barnen.”
Av resultaten i skolorna och av intervjuerna framgår tydligt att de romska barnens skolgång
inte fungerar som den borde. Många olika åtgärder kan behöva sättas in för att förbättra
skolgången. Med utgångspunkt från pedagogerna kan sägas att det som skolorna i första hand
hoppas på är ökad lärartäthet och kompetent övrig personal, som på olika sätt kan vara en
hjälp både i undervisningssituationen och i kommunikationen med föräldrarna och som kan
55