Romska barn i skolor - Minoritet

Ja, framförallt de lärare som jobbar i dom lagen har varit där. Viktigt är framförallt att man
lär sig, det handlar ju inte bara om att gå och se utställningen, för de representerar ju en del
av verkligheten. Det är ju inte så mycket man som lärare möter det i utbildningen och kan se
den här bredden av olika kulturer inom romska kulturer. (bitr. rektor skola D)
Även om några skolor aktivt har dragit nytta av vad Romska Kulturcentret har att erbjuda, så
är det långt ifrån lätt för dem att bli den informations- och samverkanspartner man eftersträvar
att bli. För inte så länge sedan skickade man från centret ut en skrivelse till alla rektorer i
Malmös skolor och bjöd in till en gemensam träff för att visa vad centret har att erbjuda och
för att informera om och diskutera frågor som rör romerna. Ingen skola svarade på den
skriftliga inbjudan.
Kulturcentrets ordförande, f.d. modersmålslärare, har också skrivit till skolorna och erbjudit
gratis läxhjälp, utan att få något som helst svar.
Förra året skrev jag till alla skolorna här i Malmö om att vi kan ställa upp med läxhjälp och
det skulle inte kosta skolorna någonting. Det var ingen som svarade. Jag skickade det till
skolorna, jag skrev att jag ställer mig helt gratis till förfogande för jag tycker det är synd om
barnen . De får vara här. Jag hade gjort i ordning ett rum här för att jag skulle kunna hjälpa
dem med läxläsning. Men ingen anmälde sig, vad ska vi göra. Vi har våra barnbarn men det
finns ju många andra. (ordförande romskt kulturcenter)
En tredje skola av dem vi besökt, skola A, har tidigare haft någon sporadisk kontakt med
kulturcentret. Denna skola ställer sig tveksam till att man gör så stor affär av den romska
identiteten, ”om man i sin undervisning skall lyfta fram alla kulturella särdrag så tror jag att
det kan vara sämre. För dom romska eleverna. För om man hela tiden lyfter fram dom som
något speciellt, då särbehandlar man dom ju. Då finns det en risk att man stagnerar i det här
att vi är inte som ni andra”. Den uttalade rädslan för särbehandling kan vara en orsak till
skolans ointresse att söka kontakt med det romska kulturcentret. Intresset att uppmärksamma
de romska frågorna och den romska kulturen hejdas både av hänsyn till de romska eleverna
och med hänsyn till alla de andra kulturerna som finns i skolan. Det finns en annan fråga som
också kommer upp i diskussionen om lämpligheten att kommunicera med en romsk förening.
En av deltagarna i den gruppintervju vi gjorde i skola A, säger att en kontakt vid något tillfälle
visat sig ha en negativ effekt. På vilket sätt fick vi aldrig klarhet i, men en omständighet som
berörs i flera av våra intervjuer är romernas uppdelning i olika grupper och den animositet
som finns mellan vissa grupper. Detta är något som både skolor och brobyggare får ta hänsyn
till och arbeta med att överbrygga. En brobyggare med förankring i en grupp kan inte
självklart bygga broar mellan skola och föräldrar, om den grupp det gäller står i konflikt med
hans egen. De romska grupperingarna kan, om de är starka och protektionistiska, vara en
försvårande omständighet både vad gäller skolornas möjlighet att samverka med olika romska
föreningar och i samband med romernas möjlighet att agera gemensamt i frågor som drabbar
64